I början av år 2022 köpte en man en lägenhet av Ismail ”Jordgubben” Abdo, som då inte var medialt omskriven.
Trots att Abdo hade lämnat landet året innan, fortsatte han att vara folkbokförd på adressen. Därför blev hotbilden mot den nya ägaren så stark att han tvingades fly sitt hem och skaffa skyddade personuppgifter, har DN rapporterat. Nu har han stämt staten.
När lägenhetsaffären skedde hade mannen ingen aning om vem Ismail Abdo var, har han berättat för DN. Köpare och säljare hade inte någon kontakt med varandra, utan affären sköttes via en mäklare.
Det är oklart vad den mäklaren visste om Ismail Abdo när det begav sig. Men fallet väcker den principiella frågan om vad som ingår i mäklares upplysningsplikt.
Måste mäklare informera sina köpare om det finns en hotbild mot en adress?
– Det är en intressant fråga. Det är inget som vi har prövat i vår disciplinnämnd. Men det kan absolut vara så att vi kommer att pröva det, om det kommer in anmälningar om liknande scenarier, säger Niclas Ernebratt, jurist på Fastighetsmäklarinspektionen (FMI).
Mäklare har en långtgående upplysningsplikt. Vanligtvis handlar den om att köparen ska få veta vilket skick bostaden är i – men inte enbart.
– Utgångspunkten är ju att spekulanter, tilltänkta köpare, ska få de råd och upplysningar som de kan behöva om bostaden och även om andra förhållanden som har samband med en överlåtelse, säger Niclas Ernebratt.
Därför skulle hotbild, som till exempel hänger kvar från en kriminell säljare, kunna omfattas.
– Det får göras en bedömning utifrån omständigheterna i varje enskilt fall.
Disciplinnämnden hos FMI kan besluta att en mäklare ska få en erinran, en varning, eller i allvarligaste fall få sin registrering återkallad.
Niclas Ernebratt påpekar att upplysningsplikten omfattar det mäklare vet och att det inte finns någon generell skyldighet att kartlägga eventuell brottslighet.
– Det kan väl många gånger vara så att man inte vet en säljares historik i den delen.
Läs mer: Köpte ”Jordgubbens” lägenhet – tvingades fly

