Ivo ansvarar bland annat för tillsynen av legitimerad personal inom hälso- och sjukvården. Men läkare vars lämplighet utretts kan fortsätta jobba i flera år under tiden som utredningen pågår, på grund av att Ivo:s utredning drar ut på tiden.
Justitieombudsmannen, JO, har granskat elva ärenden där Inspektionen för vård och omsorg i fjol anmält till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, att läkarna bedömdes som grovt oskickliga och att läkarnas legitimation därför borde dras in.
Enligt JO har handläggningstiden i tio av dessa ärenden dragit ut längre än vad som kan betraktas som rimligt och acceptabelt. Justitieombudsmannen pekar på risker för patientsäkerheten när läkarna fått fortsätta sin yrkesutövning under utredningen, ofta i flera år.
I ärendet med längst handläggningstid, fem år och nio månader, utreddes en läkare av Ivo för överförskrivning av narkotikaklassade läkemedel. Läkaren hade tidigare fått Ivo-kritik, och under den långa handläggningstiden kom 13 anmälningar från apotek, vårdgivare, socialtjänst och enskilda personer in mot läkaren, innan Ivo anmälde till HSAN att legitimationen borde deras in.
I två av anmälningarna framgick att patienter drabbats av amfetaminutlöst psykos.
I ett annat fall har en läkare utretts för att i två fall inte ha behandlat patienter enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. När Ivo granskade fallet, vittnade vårdgivaren där han anställts om att det snabbt kom fram att läkaren saknade basala medicinska kunskaper.
Ivo:s handläggning dröjde i över två år.
Ärenden har blivit liggande och handläggare har ofta bytts ut. När Ivos hantering dragit ut på tiden innebär det att fler patienter riskerar att utsättas för undermålig vård, konstaterar JO.
Möjligheten att dra in legitimationen tillfälligt har heller inte utnyttjats, och läkarna har därför kunnat fortsätta jobba under utredningen.
Bakgrunden till JO:s utredning är granskningen ”Farliga läkare” i radioprogrammet Kaliber som sändes förra hösten.
Ivo har förklarat de långa handläggningstiderna bland annat med hög personalomsättning, och myndigheten har presenterat flera åtgärder för att komma tillrätta med problemet.
Ivos långsamhet har tidigare kritiserats av JO och Statskontoret. En statlig utredning har också nyligen kommit fram till att möjligheten att dra tillbaka yrkeslegitimation interimistiskt och att begränsa förskrivningsrätten sällan används.
Utöver risker för patienterna, finns en risk för att allmänhetens förtroende för myndigheten urholkas, konstaterar JO.
En kopia av JO:s beslut lämnas därför till regeringen.
– Den kritiken tar vi naturligtvis på mycket stort allvar, säger Mattias Fredricson, avdelningschef på Ivo.
Varför blir inte handläggningstiderna bättre trots flera påpekanden från olika myndigheter?
– Dels har vi löpande ett högt inflöde. Ärendena varierar också vad gäller komplexitet, säger han.
Ivo:s ambition är att korta handläggningstiderna. Enligt Mattias Fredricson arbetar Ivo på flera olika sätt med det, exempelvis med att snabbare fatta beslut i ärenden samt att myndigheten tidigare i år genomfört en omorganisering.
– Det handlar bland annat om att förstärka styrningen och ledningen för att kunna jobba mer med de här frågorna. Vi jobbar också i olika projekt för att bättre kunna följa ärendeflödena genom myndigheten och prioritera resurser till de ärenden som är mest angelägna, säger han.
En del av Ivo:s arbete framöver handlar om digital utveckling som kan underlätta handläggningen.
Vilken effekt har ni fått av förändringsarbetet?
– Vi ser att vi utvecklar vår produktivitet och vår förmåga. Men vi har samtidigt ett ganska högt inflöde, så det tar tid att komma till rätta med de samlade balanser vi har, säger Mattias Fredricson.
Fakta.JO och Ivo
● Justitieombudsmannen, eller Riksdagens ombudsmän, JO, granskar att myndigheterna följer lagar och regler, särskilt de regler som berör enskildas rättigheter och skyldigheter.
● Inspektionen en för vård och omsorg, Ivo, är tillsynsmyndighet för vård och omsorg. Ivo ansvarar bland annat för tillsynen av legitimerad personal inom hälso – och sjukvården.

