Efter fem år i högsäkerhetsfängelset Belmarsh – och tolv år efter att han sökte skydd på Ecuadors ambassad i London – kan Julian Assange snart gå bland oss andra som en vanlig man.
Bilder av när han stiger ombord på ett flyg på Stansted-flygplatsen i London spreds tidigt på tisdagsmorgonen av Wikileaks. Han ska ha beviljats borgen av en brittisk domstol och nu vara på väg mot ön Saipan i norra Stilla havet, ett amerikanskt territorium med begränsat självstyre.
Där kommer han klockan nio på onsdagsmorgonen lokal tid att infinna sig i en domstol, enligt ett officiellt dokument som The Guardian fått tillgång till. I det framgår att en uppgörelse slutits mellan Assange och USA:s justitiedepartement.
Detaljerna är ännu inte offentliga, men enligt Wikileaks ska Assange ha accepterat att erkänna sig skyldig till en åtalspunkt om olaglig publicering av amerikanska försvarshemligheter. Enligt New York Times väntas han dömas till omkring fem års fängelse för detta.
Han väntas få tillgodoräkna sig de fem år som han redan suttit i fängelse i väntan på utlämningen och försätts därför troligen på fri fot.
För hustrun Stella Assange och parets två små barn är det naturligtvis en stor lättnad. Så även för Julian Assanges australiske far, John Shipton, som stått vid sin sons sida i vått och torrt.
– Det är klart att jag vill tro att Julian snart kommer att bli fri. Att han ska få komma hem. Det måste jag tro, sade John Shipton till mig – för mer än fyra år sedan.
Nu kan han snart få ta emot Julian Assange i hemlandet Australien.
Men frågan är vad detta betyder för grävande journalister världen över.
Ingenting, blir svaret, om man likt USA:s regering ser Julian Assange som en aktivist som medvetet utsatt amerikansk personal för fara.
Organisationer som Amnesty International och Reportrar utan gränser har däremot länge varnat för att en spioneridom mot Assange kan bli ett farligt prejudikat och leda till andra åtal mot journalister som publicerar läckta uppgifter av allmänintresse.
Assange uppges genom uppgörelsen erkänna sig skyldig till att ha tagit emot uppgifter från den amerikanske visselblåsaren Chelsea Manning och att ha publicerat dessa hemligstämplade dokument på Wikileaks sajt år 2010.
Även om antalet åtalspunkter bantats kraftigt gör det saken komplicerad. För Wikileaks är visserligen inte en traditionell nyhetssajt, men offentliggöranden av hemliga uppgifter är något grävande journalister över hela världen ägnar sig åt, som en del av sitt jobb.
Julian Assange har dessutom gång på gång sagt att han ser sig som journalist och är chefredaktör för Wikileaks. De exakta formuleringarna i domen lär därför granskas noga av organisationer som försvarar pressfriheten i världen.
Det är också noterbart att uppgörelsen kommer bara en dryg månad efter att en domstol i London gett Julian Assange rätt att överklaga utlämningen till USA. Domarna i High Court menade att det gick att ifrågasätta de garantier som amerikanska myndigheter utfärdat för att Assange skulle få en rättvis rättegång.
I synnerhet vad gällde möjligheten att åberopa första tillägget i författningen – där yttrande- och pressfriheten ingår.
I nästa steg av den brittiska rättsprocessen skulle försvarssidan för första gången på allvar ha kunnat använda sig av argumentet att utlämningen hotade den globala pressfriheten.
Det är inte omöjligt att det kan ha spelat in.
Läs mer:
Assange fri efter tolv år – gjort upp med USA
Julian Assange får överklaga utlämning till USA