I mitten av juni polisanmäldes Bianca Ingrossos bolag Caia Cosmetics efter att en produkt misstänkts innehålla PFCA. Det är en mindre grupp av PFAS som är ett samlingsnamn för en rad ämnen som kan vara svåra att bryta ned i naturen och även ha skadliga effekter på människor.
Bakom anmälan står Kemikalieinspektionen, som anmält ytterligare fyra företag, vilket SR rapporterat om.
– Det här är riktiga miljövärstingar som man inte vill ha och som kommer ut i miljön. Det är klart att det är allvarligt att de fortfarande finns i produkterna, säger inspektören Henrik Hedlund som flaggat för att fler anmälningar sannolikt väntar.
I det aktuella fallen har myndigheten bland annat reagerat på förekomsten av ämnet perfluorononyl dimethicone. Det kan brytas ned till ämnet PFOA, som är faroklassificerat som reproduktionstoxiskt och misstänkt cancerframkallande, och därför inte ska användas.
– Vi känner dock inte till om den här nedbrytningen kan ske på huden vid användning, säger Henrik Hedlund.
Närmare 50 företag har granskats och reaktionerna har varierat, enligt Henrik Hedlund. Medan vissa återkopplat och meddelat att de slutar sälja produkterna har andra satt sig på tvären.
– Flera har hört av sig eller svarat via sin leverantör att de inte delat bedömningen om att det är en begränsad PFAS som omfattas av de här reglerna.
Han säger att vissa företag ska ha fått information om att det är okej, medan andra sannolikt saknat koll på eller missuppfattat reglerna.
När det kommer till att utreda hälsoeffekter landar bollen ofta hos Läkemedelsverket där Elmira Tavoosi är utredare. Hon betonar att det finns tusentals PFAS-ämnen och kan inte uttala sig om de granskade produkterna.
– Generellt kan vi säga att den mängd av PFAS som vi kan få i oss efter användning av kosmetika är lägre än den dos som behövs för att orsaka negativa hälsoeffekter. Som konsument ska man inte behöva vara orolig, säger hon.
Den ökade e-handeln med billiga kinaprodukter är en annan huvudvärk där Läkemedelsverket ofta ser stora brister för kosmetiska produkter tillverkade utanför EU.
– Riktar man sig till europeiska konsumenter ska man följa europeiska regler men vi vet att det brister väldigt mycket och vi försöker jobba proaktivt.
Elmira Tavoosi säger att problemen rör allt från felaktigheter i märkning, förbjudna ämnen, avsaknad av dokumenterad säkerhet samt att produkterna inte är anmälda i europeiskt kosmetikaregister.
Är det farligt?
– Det beror på vilka ämnen det är och koncentration. Men följer man inte regelverket är produkten inte okej. Vi har hittat hudblekande produkter med kvicksilver i som är farligt för både hälsa och miljön.
Elmira Tavoosi säger att hudblekande produkter med olagligt innehåll är relativt vanligt förekommande, i synnerhet de som importerats från Asien men även andra delar av världen. 2021 genomfördes ett projekt där myndigheten upptäckte mycket höga halter kvicksilver i tre produkter.
Under förra året stoppade även svenska tullen flera ton farliga skönhetsprodukter som exempelvis hudkrämer, babypuder och lösögonfransar. I en sändning på fyra ton från Dubai, innehållandes bland annat parfym, visade det sig att 113 av 400 produkter innehöll Lyral eller Lilial.
Ämnena är totalförbjudna och får inte användas i kosmetiska då de är starkt allergiframkallande.
Elmira Tavoosi uppmanar konsumenterna att vara försiktiga.
– Fråga dig vem som står bakom varan, varifrån den skickats och om den är för billig för att vara sann.
Tillsynen och PFAS
Kemikalieinspektionen genomför en tillsyn av företag som säljer kosmetiska som del i ett större gemensamt EU-projekt. De har granskat 47 företag och åtalsanmält fem av dem. Den här typen av av misstänkta brott kan leda till böter eller fängelse.
PFAS är ett samlingsnamn för en ämnesgrupp på mer än 10 000 identifierade ämnen. Gemensamt är att de är mycket svåra att bryta ner och vissa kan ha skadliga effekter, både för människa och för miljö. Kemikalieinspektionen har bland annat reagerat på förekomsten av perfluorononyl dimethicone som kan brytas ned till perfluoroktansyra (PFOA) som är faroklassificerat som reproduktionstoxiskt och misstänkt cancerframkallande. Det är förbjudet att sälja kosmetiska produkter som innehåller PFOA, PFOA-salter och PFOA-besläktade ämnen.
EU har tagit fram ett brett begränsningsförslag för PFAS som bland annat regleras i förordningarna Reach samt Persistent Organic Pollutants (POPs).
Läkemedelsverket bedriver också tillsyn över skönhetsbranschen, bland annat via en EU-förordning om kosmetiska produkter.
Utgångspunkten är att en kosmetisk produkt ska vara säker för människors hälsa vid normal eller förutsebar användning av produkten. Ansvariga företag ska ta fram ett vetenskapligt dokument/säkerhetsrapport där det framkommer att just deras produkt är säker.
Källa: Kemikalieinspektionen/Läkemedelsverket
Under förra året genomförde Läkemedelsverket 105 tillsynsärenden och strax under 400 kontroller av kosmetiska produkter.
– Cirka 92 procent av dessa uppfyllde inte regelverket vid tidpunkten av granskningen, säger Elmira Tavoosi.
I 30 procent av fallen har företagen vidtagit korrigerande åtgärder men majoriteten fall har krävt ytterligare handpåläggning i form av beslut. Det rörde sig då framför allt om förbud att föra in bristfälliga kosmetiska produkter till Sverige.