Allt triggas i gång av ett litet lunchsnack som visar sig få stora konsekvenser. En sotare (Thorbjørn Harr) berättar att han är påtagligt omskakad av en erotiskt laddad dröm där David Bowie såg på honom som vore han en kvinna. Hans kollega (Jan Gunnar Røise) kontrar med att han nyligen tackade ja till en invit utanför trygghetszonen och har haft sex med en man. Även om han varken definierar sig som homosexuell eller vill skilja sig från sin fru (Siri Forberg) får hans sexuella utsvävning efterverkningar som han varken kan kontrollera eller överblicka.
Så börjar Dag Johan Haugeruds ”Sex”, ett stillsamt underfundigt vardagsdrama som vänder ut och in på begrepp som sex, kön, kärlek, begär, otrohet och identitet.
– Jag tycker att det är intressant att prata om vad sex egentligen handlar om. Vad är kön och vad innebär det egentligen att vara man respektive kvinna? Sex behöver nödvändigtvis inte hänga ihop med vare sig identitet eller kärlek utan är också helt eget fenomen, säger Dag Johan Haugerud i ett osexigt konferensrum i samband med världspremiären på Berlins filmfestival i början av året.
Från början var det tänkt att han skulle bli akademiker, efter att ha läst filmvetenskap i Stockholm. I stället blev Haugerud romanförfattare och bibliotekarie som fram till nyligen jobbade på Norges musikhögskola. Under det senaste decenniet har han också kommit ut som en av de mest spännande norska regissörerna. För fem år sedan gjorde ”Barn” rent hus på den norska filmgalan genom att ta hem nio Amandastatyetter och den vann även toppriset på Göteborgs filmfestival. Ett känsloladdat drama om en olycklig skolgårdstragedi i Oslo som förvandlas till politiskt sprängstoff.
Hans filmiska stil går igen i ”Sex” med statisk kamera och långa tagningar med naturalistisk dialog som sakta borrar sig in i rollfigurernas psyke. Precis som sin gamla franska husgud Eric Rohmer gillar han att filma ”vardagsmänniskor” med allmängiltiga bekymmer i vanliga situationer. Att han valde två maskulina sotare för sin djuplodande sexstudie var ingen slump – snarare ett resultat av ett omfattande researcharbete.
– Ur sexuell synvinkel var det intressant att förlägga dramat i denna arbetsmiljö som ju är… om inte macho… så i alla fall väldigt manlig, åtminstone i Norge. Sotarna är otroligt stolta över sitt anrika yrke och har en väldigt tydlig arbetskultur som innefattar ett eget språk och svarta uniformer som de gärna visar upp på särskilda sotarfestivaler, säger Haugerud och kommer till kärnan:
– Så, det är fascinerande att utforska om en individ i denna miljö kan skaffa sig det handlingsutrymme som krävs för att utforska sin sexualitet eller sitt kön. Även om inte alla har samma behov så tror jag att vi har fler möjligheter än vi egentligen vågar utforska.
Att han använde den androgyna popstjärnan David Bowie som en katalysator för erotiska drömmar var heller ingen tillfällighet.
– Bowie var ju en ganska tidig symbol för könsöverskrivning och lekte ju med detta helt öppet. När han blev tillfrågad om han hade haft sex med män så svarade han ja – så han flörtade hela tiden med idén, säger Haugerud.
”Sex” är den första i en fristående trilogi som även rymmer filmerna ”Kärlek”, som tävlar om Guldlejonet i Venedig, och ”Drömmar” som redan är inspelad.
– Filmerna står helt på egna ben – men har ett queertema som ger olika perspektiv på samma saker. Jag är intresserad av den moderna paradoxen där vi hela tiden uppmuntras att bejaka våra drifter – samtidigt som de som lever ut sin sexualitet anses som en radikal normbrytare.
Av de tre filmerna är ”Drömmar”, som har biopremiär nästa år, den mest personliga, menar han.
– Även om ”Sex” är inte personlig på det sättet, så är jag enormt fängslad av temat. Varför reagerar mina vänner alltid på samma sätt inför otrohet? Varför är det värsta som kan hända att partnern har varit naken tillsammans med en annan person? Även om jag självklart förstår varför det är sårande, så slutar det aldrig att förvåna mig. Varför är det alltid sex som ofta gör att relationer tar slut? Finns det inte andra former av mental otrohet som är lika allvarliga?
I filmen stresstestar han Jan Gunnar Røises sotare som inser att hans sexuella utsvävning inte var så lätt att skaka av sig som han först trodde.
– Han trodde att det var något ganska oklanderligt som han kommit undan med, men det gnager i honom och blir värre och värre, vilket ju blir ganska komiskt. Han blir nästan som ett barn, eftersom han visar hur kort avståndet är från extas till skam. Hans egen logik säger att han inte har varit otrogen, men i samma stund som han börjar förklara det, blir det liksom som om en vuxen kommer in i rummet och han plötsligt förstår att det var ”fel”, säger Haugerud och skrattar lite åt den hopplösa situationen.
Största utmaningen var att hitta en balans mellan allvaret och humorn som genomsyrar filmen.
– Producenterna satsar på mig eftersom de brukar tycka att mina manus är mycket roligare än det faktiskt är. Men när vi börjar spela in det måste man ju alltid ta materialet på allvar och inte spela det som en komedi. Men jag antar att humorn ändå finns där även om det inte är det vi försöker att jobba fram, säger han och ler.
– I slutändan handlar det om att skapa en underhållande film som också känns meningsfull och som kan ge upphov till nya tankar och stimulera diskussioner.
Dag Johan Haugerud gillar sin växelverkan mellan skrivande och filmskapande. Parallellt med att han åker runt på festivalturnéer med sin trilogi håller han på att skriva en bok om den bullriga norska filmduon Wam & Vennerød (Svend Wam och Petter Vennerød) som stökade runt i 70-talets norska filmvärld.
– Det är också ett slags biografi, men där jag även skriver in mig själv. De höll på med saker som egentligen är raka motsatsen till det jag håller på med. De var rabulister som var förtjusta i Fassbinder och använde ett bullrigt filmspråk där folk hela tiden skriker. Dessutom klagade de högljutt på att de hela tiden fick dålig kritik. Jag har absolut ingen aning om hur boken kommer att bli, men det är roligt att skriva.
”Sex” har svensk biopremiär den 30 augusti.
Fakta/Dag Johan Haugerud
Norsk regissör, författare och bibliotekarie.
Född 1964, uppvuxen i Eidsberg.
Har bland annat skrivit romanerna ”Den som er veldig sterk, må også være veldig snill” (2002) och ”Hva jeg betyr” (2011).
Långfilmsdebuterade 2012 med ”Som du ser meg” som vann pris för bästa film och fick ytterligare tre tunga Amandastatyetter på norska filmgalan. Har också regisserat novellfilmen ”Det er mig du vil ha”.
”Barn” (2019) tog hem nio Amanda-statyetter på den norska filmgalan och vann pris för Bästa Nordiska film på Göteborgs filmfestival 2020.
Aktuell med en ny trilogi som kretsar kring
”Sex” fick tio Amandanomineringar och vann för bästa manus, regi, manliga huvudroll och manliga biroll.
Andra delen i trilogin ”Kärlek” tävlar om årets Guldlejon på filmfestivalen i Venedig som äger rum mellan den 28 augusti till den 7 september.
Dag Johan Haugerud: ”Jag är besatt av hur vi pratar med varandra”