Rysslands krig i Ukraina fortsätter – och betydelsen av det gör förstås avtryck i bokutgivningen. I form av reportageböcker, essäer och historiska studier av Moskvas brutala imperialism.
I våras hette några av de starkaste titlarna ”I samma flod” (Sofi Oksanen), ”Spelaren” (Simon Shuster), ”Mitt älskade land” (Jelena Kostiutjenko) och ”Krig och straff” (Michail Zygar).
The Guardians korrespondent Luke Harding gav redan 2022 ut en personlig skildring av krigets början. ”Invasion. The inside story of Russia’s bloody war and Ukraine’s fight for survival” står sig fortfarande som den kanske bästa och mest rykande boken om krigets första år.
Det som gör den unik är närvaron i Kiev och resorna till fronten, men även tillbakablickarna har stort förklaringsvärde. Man förstår hur lång konflikten i grunden är. Och vilket osannolikt högt pris Ukraina har fått betala i striden mot Kremls diktatur.
Förlaget i Helsingfors har precis gett ut ”Invasion” i svensk översättning av Tapani Ritamäki. I ett nyskrivet efterord diskuterar Harding hur länge kriget kan fortsätta – ingen fred i sikte. ”Vad som kan sägas med säkerhet är att Ryssland oåterkalleligen har förlorat Ukraina. Fiendskapen mellan de två länderna kommer att vara i generationer.”
Peter Pomerantsevs historiska höstbok ”Att vinna ett informationskrig” (se nedan) har säkert aktuella inslag även om Ryssland och Ukraina. Det svenska förlag som haft den starkaste utgivningen om konflikten är utan tvivel Ersatz. Bland deras höstböcker ska man inte missa historikern Alexander Etkinds ”Rysslands krig mot moderniteten”.
I slutet av oktober ger för övrigt Bonniers ut dissidenten Aleksej Navalnyjs memoar ”Patriot”. Det är inte bara ukrainare som mördas i Putins Ryssland.
Torbjörn Nilsson och Maggie Strömberg, ”Högt över havet”
Albert Bonniers förlag
September
Rysslands invasion av Ukraina vintern 2022 skakade om allt. Finland tog blixtsnabbt sikte på Nato och Sverige lunkade motvilligt efter. Socialdemokraterna tvingades överge den alliansfrihet som väglett nationen i tvåhundra år. SvD:s reportrar Torbjörn Nilsson och Maggie Strömberg kan konsten att skriva fritt och perspektivrikt om svensk politik. Dessutom brukar de få insiders att snacka – en förmåga som lär behövas denna gång. Säkerhetspolitik kan vara formellt och trist. Med rätt källor blir det en rysare.
Yuval Noah Harari, ”Nexus”
Natur & Kultur
September
”Sapiens. En kort historik om mänskligheten” blev en internationell dundersuccé för tio år sedan. Den sägs ha översatts till hela 60 språk, och det är inte många titlar som får den äran. Den finns också i serieform för barn, med författaren som tecknad figur. Yuval Noah Harari anlägger breda men hisnande perspektiv på mänskligheten. Under senare år har han varnat för att okritiskt anamma AI. Det lär vi få en fördjupad bild av i den nya boken ”Nexus”, som presenteras som ”en kort historik över nätverkande från stenåldern till AI”.
Stefan Löfven och Ulrika Knutson, ”Svetsare och statsminister”
Atlas förlag
September
Politikers biografier kan vara riktiga sömnpiller. Men Ingvar Carlsson har överraskat med två personliga böcker under senare år. Stefan Löfvens historia som fosterbarn i Ådalen känns rätt tröskad, så även tiden som svetsare och fackordförande i Metall. Memoarerna har han skrivit i samarbete med författaren Ulrika Knutson. Hennes penna väcker förhoppningen att detta blir något annat än den gamla vanliga visan. Löfven var helt otippad på posten som statsminister, men sympatisk, och växte med uppdraget.
Anne Applebaum, ”Autokrati AB”
Albert Bonniers förlag
September
Anne Applebaums böcker om Gulag och Järnridån var enastående. Mycket nytt om livet i det kommunistiska Östeuropa. Hennes texter om väst är inte lika starka. Hon har inte samma känsliga radar för liberalismens kris och hyperkapitalets härjningar. Läsvärd är hon alltid ändå, en insider med högt uppsatta källor. I ”Autokrati AB” fortsätter hon den granskning som inleddes i ”Demokratins skymning” – alltså av alla globala maktspelare av olika kulör som vill underminera det öppna samhället.
Bengt Berg & Sven-Göran Eriksson, ”En underbar resa”
Mondial
September
Reaktionerna efter Sven-Göran Erikssons död var många ute i Europa. Störst var han i Italien, England och Portugal. Han formade världsstjärnor av många unga spelare, vilket Alessandro Nesta och andra vittnat om. Vilken stillsam fingertoppskänsla han hade, ”Svennis”. Under de sista åren förde barndomsvännen och författaren Bengt Berg långa samtal med honom. Om uppväxten i Värmland och den senare karriären. Jag hoppas på roliga detaljer och udda vinklar från ungdomens fotboll.
Ida Ölmedal, ”Där man bränner böcker”
Albert Bonniers förlag
September
När Salman Rushdies ”Satansverserna” brändes på ett torg i Bradford 1989 blev jag nyfiken. Vilka låg bakom det? Alla misstänkte islamistiska fanatiker, jag fann ett gäng vilsna muslimer som inte riktigt visste vad de gjorde. Den korkade aktionen slog förstås dubbelt tillbaka. Jag kommer att tänka på det när jag ser att SvD:s kulturchef Ida Ölmedal skrivit om vår tids Koranbränningar och kampen om yttrandefriheten. Boken kretsar kring förbjudna böcker och mediedebatten om yttranden och aktioner vi ogillar.
Anders Rydell, ”Stulen musik”
Norstedts
Oktober
Anders Rydells skriver originell kulturhistoria om de tyska nazisterna. I ”Plundrarna” handlade det om konsten som rövades, i ”Boktjuvarna” om litteraturen som brändes eller konfiskerades. Utmärkta inblickar i en tid när fria konstnärer betraktades som statsfiender och kulturen underställdes diktaturens intressen. I höst fullbordas trilogin med ”Stulen musik”. Målet var att utplåna det judiska inflytandet över Europas musikliv. Läsaren får följa exempelvis Wanda Landowska och Arthur Rubinstein.
Annika Persson, ”Elsa och Natanael Beskow. En kärlekshistoria”
Albert Bonniers förlag
Oktober
Jag vet inte mycket om Elsa Beskows privatliv, men hon växte upp på gamla Söder och bodde senare i den då unga villastaden Djursholm. Som illustratör och barnboksförfattare var hon banbrytande och debuterade 1897. Jag gillade aldrig ”Tant Grön, tant Brun och tant Gredelin” som liten, fast minns tydligt böcker som ”Puttes äventyr i blåbärsskogen” och ”Olles skidfärd”. Mer får vi säkert lära oss av Annika Persson. Hon skildrar Elsas förhållande till maken Natanael – konstnär, teolog och rektor.
Peter Pomerantsev, ”Att vinna ett informationskrig”
Ordfront
Oktober
Få vet mer om den ryska propagandan än britten Peter Pomerantsev. Han jobbade länge i Moskva och har under senare år rapporterat från krigets Ukraina, även här i DN. I böckerna ”Ingenting är sant och allting är möjligt” och ”Det här är inte propaganda” skildrar han initierat ryska troll och brutala påverkansoperationer. I höstens bok, ”Att vinna ett informationskrig”, berättar han om den mytomspunne Sefton Delmer, korrespondent i Berlin, och britternas mästare i svart propaganda mot Nazityskland.
Sverker Sörlin, ”Snö”
Volante
November
Snön faller, och vi med den, sjöng Ulf Lundell. Jag saknar den. Det vackra vintertäcket, nysnön, lusten att åka skidor. Vintrarna har blivit så korta, snön sorgligt frånvarande. Denna förbannade klimatkris. Samerna vet allt om snön. Det sägs att de har tvåhundra uttryck som beskriver olika sorters snö och dess egenskaper. Idéhistorikern Sverker Sörlin skriver snöns historia i essäboken ”Snö”. Räkna även med lokala utflykter i skidspåret och lyriska inslag om naturens sköra skönhet.
