Stadens beräkningar visar att luftkvaliteten kommer att fortsätta förbättras. Men det krävs mer för att fullt ut nå WHO:s, Världshälsoorganisationens, krav på de flesta av stadens innerstadsgator och längs trafikerade infartsleder.
– WHO har kommit fram till att även lägre halter av luftföroreningar har mycket värre effekt på människors hälsa än de trodde tidigare. Värst utsatta är barn, äldre, gravida och kroniskt sjuka, säger Åsa Lindhagen.
Trots att halterna i Sverige och Stockholm är generellt låga visar forskning att omkring 6 700 förtida dödsfall beräknas ske på grund av luftföroreningar i Sverige varje år.
– Omkring 1 000 stockholmare dör i förtid och förlorar i snitt tio år av sitt liv. Barn som bor vid vissa gator får nedsatt lungkapacitet redan från sex månaders ålder. Om man inte tar till sig de här siffrorna och gör någonting så blir man svaret skyldig, säger Åsa Lindhagen.
De förändringar som trafikkontoret menar skulle ha störst effekt för att minska luftföroreningar av kvävedioxid är trafikminskningar, ökad elektrifiering av fordonsflottan och att införa miljözon 3, där varken laddhybrider eller bensin- och dieselbilar får köra.
Det som har störst effekter på partikelhalterna är, utöver trafikminskningar, minskad dubbdäcksanvändning.
De nya riktlinjerna från WHO är inte juridiskt bindande men får ändå betydelse. Bland annat för EU:s luftvårdsdirektiv, som påverkar Sverige.
Men Stockholms stad har verktyg som kan förbättra luftkvaliteten, menar Åsa Lindhagen.
– Man ska kunna leva i Stockholm utan att riskera sin hälsa.
Stadens mål om att minska trafiken med 30 procent från år 2017 innebär ytterligare en förbättring men är inte tillräckligt i sig för att nå alla WHO:s riktvärden. Trafiken har till 2023 minskat med 8 procent sedan 2017 och bedöms med nuvarande utveckling minska cirka 20 procent till 2030.
För några gator – Hornsgatan, S:t Eriksgatan och Norrlandsgatan samt Kvarnbacksvägen i Bromma – har ytterligare åtgärder analyserats.
För att klara riktvärdet för partiklar där krävs minskad trafik, dubbdäcksförbud och sänkt skyltad hastighet, eller att miljözon klass 3 införs.
Trafikkontoret har även tittat på hur städer i Europa arbetar. I till exempel Bryssel och Birmingham har man stoppat genomfartstrafiken i de centrala delarna av staden genom att införa så kallade cirkulationsplaner. Det innebär att innerstaden delas in i zoner som bilar får köras in i men inte emellan. För att komma till en annan del av innerstaden måste bilarna köras runt. Det har, enligt trafikkontoret, visat sig vara en mycket effektiv åtgärd för att många ska låta bilen stå.
I rapporten listas också andra åtgärder:
• Bilfria gator.
• Fysiska begränsningar i gaturummet.
• Främjande av laddinfrastruktur.
• Höjd och differentierad trängselskatt.
Vad tror du att ni kommer att genomföra?
– Trafikkontoret arbetar vidare med det. Vi får se var vi landar, en utvidgning av miljözon 3 i city ska vi ta beslut om nästa år. Det finns en politisk samsyn om att vi ska ha en utsläppsfri innerstad 2030, säger Åsa Lindhagen.
Läs mer: Högre avgifter på över 3 000 p-platser i innerstan
Fakta.Partiklar och kvävedioxid
I varje kubikcentimeter stadsluft finns tusentals små partiklar.
När dessa partiklar andas in kan de nå ner i andningsorganen och orsaka negativa hälsoeffekter både på kort och på lång sikt.
Utsläppen av kvävedioxid i staden kommer främst från vägtrafiken.
Exponering för kvävedioxid kan ge upphov till lungfunktionsnedsättning, astmabesvär, risk för luftvägsinfektioner hos barn. Kvävedioxid har också en möjlig roll vid uppkomst av cancer.
Källa: Naturvårdsverket, Stockholms miljöbarometer
