Regeringen är mer intresserad av att få det att verka som att Sverige är på väg att nå klimatmålen än av att faktiskt nå dem. Det märktes strax före jul när klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) meddelade att det finns en plan för hur Sverige ska klara nollutsläpp 2045, i samband med att klimathandlingsplanen presenterades.
Det lät bra. Kruxet var att det inte stämde.
Visserligen pekade grafen som visades under pressträffen brant nedåt från och med mitten av 2020-talet, för att landa på noll 2045. Därmed skulle Sverige både klara EU-målet för 2030 och riksdagens långsiktiga klimatmål.
Men för att någonting ska kunna kallas för plan räcker det inte med fina kurvor. Det måste även finnas politiskt innehåll som gör att lutningen blir verklighet. Och det gjorde det inte.
I stället utgick nettonoll-kurvan från att reduktionsplikten, som flera Tidöpartier med SD i spetsen ägnade valrörelsen åt att ondgöra sig över och som sänktes kraftigt vid årsskiftet, skulle börja öka rejält från 2027. Det hade varit ett helt okej antagande, om det inte hade varit för att regeringen inte har några planer på att fatta ett sådant accelererande beslut – och inte heller har någon annan idé om hur utsläppen ska sänkas.
För den verkliga orsaken till att just reduktionsplikten användes som underlag var att det helt enkelt inte fanns någon annan politik att räkna på, enligt DN:s källor på regeringskansliet.
Därför var det inte konstigt (men fel) att svaret först blev nej, när DN i början av året begärde att få ta del av underlaget. Om siffrorna synas spricker ju illusionen av att Sverige i rask takt närmar sig klimatmålen.
Återigen tycks regeringen mer intresserad av att få det att verka som att Sverige är på väg att nå klimatmålen än av att faktiskt nå dem.
Att trixandet inte var ett olycksfall i arbetet märktes när regeringen för en knapp vecka sedan försökte sig på ett nytt trick. Då meddelade Tidöpartierna att reduktionsplikten kommer att höjas med 4 procentenheter från och med nästa sommar, samtidigt som bensinskatten sänks för att kompensera bilister för kostnadsökningen.
På det sättet väntas vi nå målen till 2030, meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M). Dock utan att presentera siffror på hur man har räknat och när journalister bad om underlaget blev svaret återigen nej.
Men några dagar senare avslöjade SVT att Finansdepartementets beräkningar bygger på Naturvårdsverkets underlag till klimatredovisningen. Skillnaden är att det där finns två scenarier, som enligt Naturvårdsverket är lika sannolika: ett där Sverige med den nya reduktionsplikten precis klarar EU:s mål och ett där vi är långt ifrån att göra det.
Återigen tycks regeringen mer intresserad av att få det att verka som att Sverige är på väg att nå klimatmålen än av att faktiskt nå dem.
Läs också:
Susanne Nyström: Prinsessan Märtha Louise blottar kungahusets svaga punkt
Susanne Nyström: Vem kom på att alla läkare skulle förbjudas?
