När DN pratar med Sarah Sjöström inleder vi med en tillbakablick till OS-dagarna i Paris för att prata om hur guldmedaljerna gav henne möjlighet att se stavhopparen Armand ”Mondo” Duplantis från första parkett.
Samma dag som OS-final i stavhopp avgjordes skulle Sjöström gå på ”Walk of Fame” vid Eiffeltornet. Där hade OS-arrangörerna byggt en lång scen där medaljörerna fick gå och möta den stora publikens jubel.
– Men det drog dock ut på tiden som bara den, och efter drygt två timmar frågade jag hur länge till det skulle dröja. När de sa att det skulle ta ytterligare en halvtimme vågade jag inte vänta längre eftersom jag ville vara säker på att se samtliga ”Mondos” hopp, berättar Sarah Sjöström som har samma agent som Duplantis.
I stället åkte Sjöström, hennes tränare Antonio Lutula och simlandslagets förbundskapten Martina Aronsson till Stade de France.
– Jag hade biljett men det var ingen speciellt bra plats så jag tänkte att jag visar min ackreditering för att se om det fanns möjlighet att få en plats närmre stavhoppet tack vare den, berättar Sarah Sjöström.
– Den hjälpte mig dock inte ett dugg, och jag vet inte vad som flög i mig men då visade jag guldmedaljerna. De låg i väskan eftersom jag skulle ha haft dem på mig under firandet som inte blev av, fortsätter Sjöström och skrattar gott.
Efter det öppnade sig alla dörrar, och ingen frågade ens efter biljetten.
– Jag hade nog kunna gått ner från läktaren och satt mig jämte ”Mondo” om jag hade velat, säger hon med ett nytt skratt.
Det testade hon dock inte, utan var glad och nöjd med att det fanns en ledig sittplats på läktaren precis där stavhoppet avgjordes.
– Det blev en väldigt bra kväll, och ett bra avslut på OS-dagarna.
Fyra veckor har hunnit gå sedan Sarah Sjöström simmade sitt sista lopp i Paris.
– Jag har varit ganska trött sedan jag kom hem. Så nästan varje dag har jag tagit sovmorgon och njutit av långa frukostar, berättar hon.
– OS är en sådan urladdning att man är rätt slut fysiskt, men när man som jag ha varit med ett tag vet man att det går över.
Efter några lugnare veckor – om man bortser från diverse sponsoruppdrag, firande av olika slag och en möhippa – har hon börjat träna lite igen.
– Jag har ett gym i källaren så det är enkelt att gå dit och köra en stund. Jag har också varit och klättrat ett par gånger och har börjat springa lite. Det är inte någon hård träning utan mest för att jag vet att jag mår bra av att hålla igång.
När hon ska börja simträna igen, och när hon ska tävla nästa gång är frågor som inte har något svar.
– Min tränare har fortfarande semester så vi har inte ens börjat tänka i de banorna, säger Sarah Sjöström.
Klart är dock att hon inte kommer att vara med i höstens världscuptävlingar.
– De bestämde jag faktiskt redan i våras. Kanske hade jag tänkt annorlunda om det hade varit i Europa, men nu avgörs den ju i Asien.
– Och eftersom jag ska gifta mig i september vill jag inte behöva stressa för att komma tillbaka i simform.
Det är i slutet av den här månaden som Sarah Sjöström och Johan de Jong Skierus ska gifta sig i Italien, och trots att det tre dagar långa firandet närmar sig är simstjärnan lugn.
– Det känns som saker och ting är under kontroll så jag tycker mest det ska bli jättehärligt.
Även om den närmsta simframtiden är ett oskrivet blad är det däremot säkert att det blir en satsning mot ett sjätte OS. Sjöströms plan är ställa upp i Los Angeles 2028, men hur vägen dit kommer att se ut får tiden utvisa.
– Jag har aldrig varit en sådan som gör en exakt planering från ett OS till ett annat. Så när jag säger att jag inte riktigt vet vad jag ska göra är det för att jag egentligen aldrig vet det direkt efter OS, säger Sarah Sjöström och på nytt hörs hennes skratt.
Läs mer:
Sarah Sjöström får unga att vilja fortsätta simma
Sjöströms guldgren kan bli OS-gren: ”Betyder mycket”
