Läget är allt, sägs det.
Grenfell Tower ligger i Kensington, ett av de dyraste och mest exklusiva områdena i London. Några kvarter bort kan en stadsvilla (townhouse) gå för över hundra miljoner kronor.
Men just här, längs gatorna vid Grenfell Tower, bor inte rika oligarker – utan främst låginkomsttagare, många av dem med invandrarbakgrund och yrken i servicebranschen.
Detta är ett av de bostadsområden i London som har statligt subventionerade hyresrätter.
Därför sticker det som inträffade här den 14 juni 2017 extra mycket i ögonen.
72 personer dog och ett tjugotal fick allvarliga skador i storbranden. 18 av de döda var barn.
I den slutliga rapporten, som presenterades på onsdagen, konstateras att ”samtliga dödsfall hade kunnat undvikas” – men att de boende blev svikna av myndigheterna och de som ansvarade för säkerheten i huset.
För många britter är det ett kvitto på ojämlikheten i landet.
Det tog 14 minuter från att de första lågorna uppstod i ett kylskåp på fjärde våningen, till att hela 24-våningshuset stod i brand. Det snabba brandförloppet berodde på ett lättantändligt material i husets fasadplattor, som gjorde att lågorna rusade uppför och runt huset.
Det var efter midnatt och många boende låg och sov. När de vaknade hade de fångats i ett inferno av rök och hetta. Vid de första nödsamtalen uppmanade räddningstjänsten dessutom i flera fall boende att stanna i sina lägenheter, eftersom man trodde att branden skulle gå att kontrollera.
När man senare försökte evakuera visade det sig att en del hade rört sig uppåt i huset, för att komma undan elden och röken.
De som dog hittades på våningar högt upp. Dödsorsaken var i samtliga fall rökförgiftning.
Jag minns de stumma ansiktsuttryck som fanns hos de kvinnor och män som stod utanför den stora, rykande byggnaden morgonen efter. Efterforskningarna fortsatte där inne, och de anhöriga hade svårt att slita blicken från de övre våningarna. Då och då såg de ned mot sina telefoner, för att se om de fått svar på något av alla samtal och sms.
Nu kräver de rättvisa. Men den kan dröja ytterligare flera år.
I den första delrapporten, som lades fram 2019, slogs fast att hyresvärden utsatt boende för onödiga risker, för att spara pengar. Det material som valts i husets fasad pekades ut som det huvudsakliga skälet till katastrofen.
Nu riktas också hård kritik mot hur regeringar och myndigheter i mer än 30 år tillåtit brandfarliga material som det som användes i fasadplattorna. Systematiska fel har begåtts på alla nivåer, menar utredaren Martin Moore-Bick, som talar om utbredd inkompetens, men också om oärlighet och girighet.
Enligt The Times har regeringen sedan 2017 identifierat 4 613 byggnader med samma material i fasaderna – och cirka hälften av dem har hittills åtgärdats. Av 496 bostadshus som är minst 18 meter höga har 87 procent fått nya fasader, och ytterligare 11 procent är under ombyggnad.
Storbritanniens premiärminister Keir Starmer sade på onsdagen att man ska öka takten i ombyggnationerna. Han lovade att överväga hårdare regler för byggindustrin, och gav stöd till anhörigas krav på rättvisa.
Men eventuella åtal mot dem som arbetat direkt med brandsäkerheten i Grenfell Tower kan dröja flera år, varnar polisen, på grund av komplexiteten i fallet. Tidigast 2026 kan en rättegång inledas, säger en tidigare åklagare som BBC talat med.
Läs mer:
Rapport: Inkompetens och oärlighet orsakade dödsfallen i Grenfell Tower