När ett nytt flerfamiljshus för hyresrätter, ett boende för nyanlända eller en fotbollsplan ska byggas måste politiker och tjänstemän ställa sig många frågor. Behöver antalet grönområden minska? Hur blir det med ljudnivåerna? Var i kommunen kommer det fungera bäst med andra lokala tjänster som skola och sjukvård? Det finns många parametrar att ta i beaktning. Var lokalpolitikerna själva bor, däremot, är inget som ska spela in.
Ändå är det precis vad det gör. Ny forskning från Uppsala och Stockholms universitet visar att lokalpolitiker är mindre benägna att godkänna byggandet av flerfamiljshus eller impopulära byggprojekt i områden där de själva bor.
Eftersom förtroendevalda från både vänster- och högersidan generellt bor i välbärgade områden, där människor äger sin bostad, riskerar politikernas utnyttjande av sina positioner att leda till att fler låginkomsttagare hamnar i samma områden. I längden cementeras segregationen.
Skevheten i bygglov ger negativa konsekvenser inte bara för kommunens sammansättning – det är också dåligt för demokratin. Grunden i svensk offentlig förvaltning och byråkrati är opartiskhet och saklighet i utförande; den myndighetskulturen beredde mark för Sveriges låga korruption och välfungerande demokrati.
Det är svårt utifrån forskningen att säga varför lokalpolitiker gynnar sina egna områden. Det kan vara för att de har ekonomiska incitament att hålla uppe bostadspriserna i sitt eget område. Men det kan också bero på bättre insikt i omständigheterna där de bor, och varför det då skulle vara dåligt med ett visst byggprojekt, konstaterar Linna Martén, en av forskarna som utfört studien. Oavsett är det tydligt att de brister i opartiskhet.
Under de senaste åren har korruptionen i Sverige ökat, enligt bland annat Transparency International. Det bör tas på allvar, även om vi fortfarande är ett av länderna i världen med lägst korruption. Ökningen har bland annat att göra med den alltmer utbredda organiserade, maffialika, brottsligheten. Men även politisk och vänskapskorruption skadar tilliten i Sverige. Oavsett parti kan våra folkvalda och tjänstemän i offentlig förvaltning inte tillåtas sätta sig själva i första rummet. För bygglov är tyvärr inte det enda området där omdömet brister.
Oavsett parti kan våra folkvalda och tjänstemän i offentlig förvaltning inte tillåtas sätta sig själva i första rummet.
Ett annat exempel på hur människor verkar utnyttja sin position för att gynna de egna blottades i Emanuel Wittbergs, postdoktor vid Institutet för analytisk sociologi vid Linköpings universitet, doktorsavhandling. Han visar att chansen att få ett jobb vid en kommun eller myndighet, samt tilldelas en bostad via det kommunala bostadsbolaget, ökar om en släkting arbetar där. Ju närmare släkt, desto högre sannolikhet. Den här typen av vänskapskorruption kanske ibland är omedveten, kanske ibland rent av känns ofarlig, men rubbar i längden och mängden det system om likabehandling som ska råda.
Ytterligare ett område där korruptionen är hög är offentliga upphandlingar, som totalt omsätter 900 miljarder kronor varje år i Sverige. Ofta ligger ansvaret i lokala politikers och tjänstemäns händer. Mellan 45 och 90 miljarder kronor misstänks försvinna i korruption. Och Svenskt Näringsliv har uppmärksammat hur utlysningen av offentlig upphandling ibland verkar vara skräddarsydd för specifika företag.
I en scen i regissören Christopher Nolans film ”Oppenheimer” stryker USA:s dåvarande krigsminister Kyoto från listan på potentiella städer att atombomba, då han och hans fru var där på sin smekmånad. Det var förstås ett beslut med gravare konsekvenser än vad lokala politiker sysslar med på daglig basis. Situationen kan ändå vara bra att hålla i bakhuvudet vid vardagligt beslutsfattande: Är det allmänhetens eller dina egna intressen du sätter först?
Läs mer:
DN:s ledarredaktion: Moderaterna klarar inte av att ta till sig fakta
DN:s ledarredaktion: Trumps lögner och förolämpningar står mot Harris framtidstro
