Med socioemotionella förmågor avses hur väl barnet kan samspela socialt med andra personer. Om barnet har väl utvecklade förmågor kan det interagera på ett positivt sätt med andra barn, syskon och vuxna. Om barnet i stället har socioemotionella svårigheter sker det motsatta. Besvärligheter kan uppstå, bland annat när det kommer till sociala interaktioner och att reglera sina egna känslor. Detta kan även bidra till att barnet får problem i skolan och vidare psykisk ohälsa senare i livet, enligt Masoud Vaezghasemi, som är forskare inom global hälsa vid Umeå universitet.
– Vi vet redan att barn med psykisk ohälsa presterar sämre i skolan, vilket i sin tur sedan kan leda till en lägre utbildningsnivå och en lägre inkomst senare i livet. Det är en ond cirkel av ojämlikhet, säger han.
Huruvida barnet har sådana svårigheter, eller inte, kan vara synligt redan vid tre års ålder – och det kan kopplas till föräldrarnas inkomstnivå. Det visar en ny studie från Umeå universitet och Folkhälsomyndigheten, i vilken över 9 000 barn deltog. Föräldrar som genomförde treårsbesöken på barnavårdscentraler i Västerbotten fick besvara frågor om sitt barns socioemotionella förmågor. Exempel på frågor var i vilken utsträckning som barnet tittade på föräldern när han eller hon talade till barnet eller hur vänligt inställt barnet var till främlingar.
Det visade sig att det finns ett samband mellan låg inkomst- och utbildningsnivå hos föräldrarna och socioemotionella svårigheter hos barnen. Låg inkomst definieras enligt Statistiska centralbyråns (SCB) mått över disponibel inkomst, där SCB har delat upp populationens inkomster i fem olika kategorier. Bara barn till föräldrar i den lägsta inkomstkategorin i samhället hade de största svårigheterna, jämfört med barnen med föräldrar med hög inkomst.
– Högre inkomst kan kopplas till bättre tillgång till resurser för att stödja barnens mentala hälsa, som till exempel utbildning och en mer stabil hemmamiljö, säger Masoud Vaezghasemi.
En skyddsfaktor mot socioemotionella svårigheter var om föräldrarna hade tid att läsa böcker för barnen, fortsätter Masoud Vaezghasemi.
Låg utbildningsnivå definierades som att ingen förälder hade studerat vidare efter gymnasiet.
– Låg utbildningsnivå och inkomst kan även leda till stress, ångest och instabilitet i hemmet, vilket också kopplas till barnets socioemotionella hälsa.
Det finns även ett samband mellan socioemotionella svårigheter hos barnen och om båda föräldrarna är födda utanför Sverige, enligt studien. Varför det är så är inte helt klarlagt, men skulle kunna förklaras av språkbarriärer vid besöken eller att man gjorde olika bedömningar på grund av kulturella skillnader när man besvarade frågorna på kontrollerna, enligt Masoud Vaezghasemi.
Att socioemotionella svårigheter upptäcks tidigt på barnavårdscentraler runt om i landet är viktigt för att kunna utreda dem och ge stöd till familjerna, menar forskarna.
Därför behövs det bättre kunskap om socioemotionella förmågor för barnen på barnavårdscentralerna än vad det finns i dag. Man behöver även använda befintliga verktyg för att upptäcka detta, men det kan vara en fråga om bristande resurser, enligt Masoud Vaezghemi.
– Det är viktigt att kunna ge stöd så tidigt som möjligt innan problemet blir större och ännu svårare att komma åt senare, säger han.
