– Vårt styre är modigt, vi utmanar systemet för att få till en förändring, sa S-ledaren och kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius till DN före sommaren.
Socialdemokraterna och Attenius, själv tjänstledig byggnadssnickare, har tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet drivit igenom två olika uppdrag till förvaltningen kopplade till vilka krav som staden ska ställa vid vid upphandlingar.
Det väckte uppståndelse när det i maj blev känt att det ena kravet, att ”centralt förhandlade kollektivavtal ska vara tecknade”, även för underentreprenörer, drivits igenom i ett avtal med en byggfirma om att renovera i Dalaskolan i västra Göteborg.
Det var ett jämförelsevis litet kontrakt, värdet var två miljoner, men sågs som principiellt viktigt.
– Vi har i vårt styre en tydlig uppfattning om att marknaden har fått ett för stort inflytande. Och för mig personligen är det här viktigt, jag har sett så många företag med skitvillkor, motiverade Jonas Attenius.
Hon organisationen Företagarna i Göteborg reagerade ordföranden Cathrine Dellborg och sa:
– Jag blir vansinnig, de utmålar oss som fuskare! Det är inte okej! Jag skulle säga att alla småföretagare jobbar by the book.
Företagarna valde att anmäla fallet till Konkurrensverket som ”i närtid” ska besluta om en större granskning ska göras.
– Vi har ställt frågor till kommunen och vi går igenom svaren, nästa steg blir att avgöra om vi ska prioritera ärendet, säger Mahshid Sepahvand vid myndigheten.
I sitt svar till myndigheten konstaterar bara Göteborgs stads förvaltning: ”Kommunfullmäktiges budget innehåller uppdraget att genomföra upphandlingar där krav på kollektivavtal ska ställas. Stadsfastighetsförvaltningen är bunden att följa kommunfullmäktiges beslut.”
Det andra uppdraget som styret gett är att stadens inköpare ska ställa krav på arbetsvillkor motsvarande fullvärdiga svenska kollektivavtal. Nu har förvaltningen utrett detaljerna och vid kommunfullmäktige på torsdag ska slutligt beslut fattas.
S, V och MP driver där positionen att ”arbetsvillkor motsvarande fullvärdiga svenska kollektivavtal och meddelarfrihet vid samtliga upphandlingar”. Men de partierna förfogar bara av 40 av 81 mandat och det ser nu ut att få en majoritet emot sig.
Centerpartiet, ofta vågmästare i Göteborgspolitiken, yrkar ett beslut med exakt samma formulering som partierna M, L, KD och Demokraterna: Att det ska ”säkerställas att gällande regelverk och svenska lagkrav fortsatt gäller” och att ”det bör förtydligas att kollektivavtal inte är ett krav”.
Sverigedemokraternas Jörgen Fogelklou säger:
– Det som styret föreslår är vad jag förstår rättsvidrigt och det kan vi inte rösta för. Så det finns en majoritet emot.
Centerpartiets gruppledare Emmyly Bönfors anser att de rödgröna partiernas krav tyder på en fientlig inställning till småföretag.
– Det är beklämmande att de verkar villiga att bryta mot lagen, säger hon till DN.
Beslutet på torsdag innebär, säger Moderaternas ledare Axel Josefson, att ”staden inte aktivt bryter mot lagstiftningen”.
– Det blir inga fler Dalaskolanavtal, så tolkar jag det.
Ett absolut krav på kollektivavtal har bedömts strida mot EU-rättens så kallade proportionalitetsprincip. Men det rödgröna styret har alltså velat testa gränserna, eller med S-ledaren Jonas Attenius egna ord:
– För att få till en förändring behöver vi utmana.
Byggföretaget som fick uppdraget att renovera Dalaskolan har till DN sagt att de tycker att kraven var bra.
– Det ligger i vår värdegrund att man ska kunna jobba med schyssta arbetsvillkor, så vi såg det bara som positivt, det blir lika villkor för alla. Tyvärr är det verkligen inte så i alla affärer i vår bransch.
Medlemsorganisationen Företagarnas expert Magnus Johansson säger att han räknar med att frågan kommer upp på nästa möte med Göteborgs stads upphandlingsråd.
Varför driver ni detta fall? Är det ett så stort problem?
– 60 procent av småföretagen saknar kollektivavtal, så det Göteborg sagt här rimmar inte riktigt med lagens syfte. Det handlar inte om inte stå upp för schyssta arbetsvillkor. Det är helt okej att lägga in arbetsrättsliga krav i upphandlingsdokumentet, men med skrivningen att villkoren ska vara kollektivavtalsliknande.
Fakta.EU-rätten styr arbetsrättsliga kraven
Sedan Sverige gick med i EU för 29 år sedan har myndigheter bara kunnat begära vad som kallas kollektivavtalsliknande villkor vid upphandlingar.
Ett absolut krav har bedömts strida mot EU-rättens så kallade proportionalitetsprincip, alltså att villkoren ska vara rimliga i relation till vad som upphandlas.
Företrädare för Upphandlingsmyndigheten skriver på sin hemsida: ”Det är inte tillåtet att kräva att leverantören ska vara bunden av ett kollektivavtal under avtalsperioden.”
Källa: EU och Upphandlingsmyndigheten
