I vintras pausade Kiruna kommun arbetet med att ta fram en ny detaljplan för Talgas grafitgruva i byn Vittangi, en timmes bilresa från centralorten. Vilket innebär att gruvplanerna förhalas, enligt Talga.
Gruvbolaget har vänt sig till regeringen för att skynda på processen.
Emma Själin, Public affairs manager på Talga, menar att fyndigheten är viktig då EU har pekat ut grafit som viktig för framtidens industri, bland annat för användning i bilbatterier.
– Vi har full respekt för att det kan vara en påfrestning för kommunerna. Men om den gröna omställningen stoppas eller att vi blir omsprungna på grund av att vi inte klarar av att hantera det här i Sverige är det oerhört tragiskt, säger Emma Själin.
Livslängden för grafitgruvan som Talga planerar beräknas till cirka 25 år och kan ge omkring 60 direkta jobb till Vittangi. De vill bryta 100 000 ton grafitmalm varje år i ett dagbrott.
Mats Taaveniku, kommunalråd i Kiruna (S), säger att kommunen har över 1 000 lediga jobb och oroas över att en ny gruva kan leda till att personalen pendlar in utan att bosätta sig i kommunen. Han vill därför att regeringen inför en utvinningsskatt.
– Vi får bara ta kostnader men får inte ta del av gruvornas intäkter, det behövs någon form av utvinningsskatt. Vi behöver säga ifrån, Kiruna kan inte exploateras samtidigt som vi får bära kostnaderna.
Mats Taaveniku säger att de skulle vara mer positivt inställda till gruvan om bolaget kunde ge någonting tillbaka till kommunen, förutom arbetstillfällen och en gruva i Vittangi. Exempelvis om de byggde bostäder eller betalade för kommunala verksamheter.
– Ja, då får vi självklart ompröva beslutet såvida inte regeringen hinner ta ett beslut först.
I Talgas brev till regeringen hänvisar de till samtal med kommunen där företrädare ska ha sagt att deras ”beslut avsevärt skulle underlättas om Talga finansierar en utpekad kommunal verksamhet samt bygger bostäder i kommunen”. Gruvbolaget skriver att de ”vid flertalet tillfällen påtalat det orimliga i att kommunen använder sitt planmonopol för att ställa krav som dessa”.
Känner ni er utpressade?
– Det framgår i vår skrivelse till regeringen hur vi upplevt situationen med Kiruna kommun och vi har därför sökt hjälp från regeringen att få till stånd detaljplanen för detta utpekade riksintresse som också är kritiskt för EU:s gröna omställning, säger Emma Själin.
Har det varit aktuellt för er att betala för kommunala verksamheter?
– Nej, absolut inte.
På frågan om Kiruna kommun använder Talgas gruva för att få igenom sina politiska förslag hos regeringen svarar Mats Taaveniku att det är komplext.
– Det är klart att en aktör inte ska användas som spelbricka i det här. Men bolagen måste ta ett socialt ansvar och hjälpa till att bygga bostäder.
Han lägger till att det handlar om att regeringen och riksdagen som måste besluta ”om en annan väg för att klara den gröna omställningen”.
Nu ligger frågan om detaljplanen på regeringens bord. Enligt Johan Sjöstrand, expert på planering och byggande på Sveriges kommuner och regioner, SKR, är det väldigt ovanligt att en fråga om en detaljplan förskjuts till regeringen
– Man rundar den lokala självstyrelsen och det är ett ganska trubbigt verktyg.
Om regeringen beslutar enligt Talgas linje kommer frågan mest troligt att landa hos Länsstyrelsen i Norrbotten, enligt Johan Sjöstrand.
– Men det är inte alls säkert att den kompetensen finns hos länsstyrelsen. Då skulle det inte förvåna mig om man ber kommunen om hjälp.
Energi- och näringsminister Ebba Busch skriver i en kommentar till DN att det i dagsläget inte pågår något arbete som skulle innebära en särskild gruvskatt. Men att regeringen inte utesluter andra åtgärder som kan öka den lokala viljan att säga ja till gruvor.
Vad är en detaljplan?
En detaljplan är en karta med text som reglerar vad som får byggas samt hur mark och vatten ska användas inom ett visst område.
Inom ramen för ett detaljplansarbete stämmer man av med allmänna och enskilda intressen i det aktuella området. Detaljplanen utgör underlag för beslut om lov enligt plan- och bygglagen.
Om regeringen får frågan om en detaljplan på sitt bord kan de kräva att kommunen antar den inom en viss tidsram. Om kommunen inte följer beslutet får länsstyrelsen, på kommunens bekostnad, ta fram en detaljplan som regeringen sedan godkänner.
Källa: Sveriges kommuner och regioner, SKR.
