Den rådande ryska så kallade kärnvapendoktrinen fastslogs så sent som 2020 av Vladimir Putin. Den stadgar att kärnvapen i första hand ska fungera som avskräckning mot yttre aggression. De kan bara sättas in i händelse av en attack mot Ryssland med kärnvapen eller andra massförstörelsevapen, men också vid en konventionell attack som hotar Rysslands existens.
Att Kreml planerar att förändra doktrinen redan efter fyra år har ett klart samband med kriget mot Ukraina. Putins talesperson Dmitrij Peskov och biträdande utrikesminister Sergej Rjabkov har klargjort att upptrappningen från USA:s och inblandningen i Ukraina från ”det kollektiva väst” tvingar Ryssland att ompröva sin kärnvapendoktrin.
En av de saker som Ryssland betraktar som en upptrappning är Ukrainas krav på sina allierade att få använda de långskjutande vapen som väst har levererat mot militära mål djupt inne i Ryssland. USA har hittills inte gett klartecken för det, med motiveringen att det riskerar att leda till en upptrappning och till och med att Ryssland sätter in taktiska kärnvapen mot Ukraina.
Sedan i våras har USA tillåtit Ukraina att använda amerikanskt Himars-raketartilleri i de ryska gränsregionerna. Nu är USA och Storbritannien, enligt samstämmiga uppgifter, redo att lyfta restriktionerna ytterligare. Det innebär inte att Kiev får fria händer att attackera med västliga vapen var som helst inne i Ryssland. Men man får större möjlighet att komma åt vapendepåer och flygfält på flera hundra kilometers håll.
Det kan vara ett att skälen till att Moskva än en gång har tagit till atomvapenhotet.
De nya lättnaderna i restriktionerna kan bli offentliga redan då den brittiske premiärministern Keir Starmer på fredag träffar Joe Biden i Washington. Dit väntas också Volodymyr Zelenskyj senare i månaden. Men enligt uppgifter som nyhetssajten Bloomberg rapporterar kommer beskedet sannolikt att dröja till efter FN:s generalförsamling, som inleds den 24 september.
Det är inte första gången Ryssland skramlar med kärnvapen.
När Putin förklarade krig, den ”speciella militär operationen”, den 24 februari 2022 varnade han västvärlden för att Ryssland har tillgång till vissa nya vapentyper.
– Den som försöker hindra oss, eller hota vårt land och vårt folk, ska veta att Rysslands svar blir omedelbart och få följder som ni aldrig har sett i er historia, sade han.
Ett halvt år senare förklarade Putin att ifall ”vårt lands territoriella integritet hotas kommer vi att utan tvekan använda alla tillgängliga medel för att skydda Ryssland och vårt folk – det är ingen bluff”.
I december 2022 fastslog dock Putin att Ryssland ”inte under några omständigheter” skulle vara först att använda kärnvapen.
– Vi är inte galna, vi är medvetna om vad kärnvapen är för någonting.
I februari 2023 meddelade den ryska regeringen att man ”suspenderade” New Start, det sista avtalet om rustningsbegränsningar mellan världens två största kärnvapenmakter. Avtalet satte en övre gräns för det antal strategiska kärnvapenstridsspetsar som de två länderna får ha utplacerade.
Månaden därpå meddelades att Putin beslutat att stationera taktiska kärnvapen (även kallade slagfältskärnvapen) i grannlandet Belarus.
Så sent som för ett år sedan, i oktober 2023, sade Putin att det inte fanns något behov av att ändra kärnvapendoktrinen. Skulle ett annat land angripa Ryssland med kärnvapen, förklarade den ryske presidenten, skulle svaret bli en omedelbar motattack med hundratals kärnvapen.
Västländernas och USA:s långvariga tvekan att hjälpa med de vapen som Kiev har begärt – och inte minst att ge tillstånd att använda vapnen mot mål i Ryssland – har i Moskva tolkats som att den ryska kärnvapenutpressningen har fungerat. Det har bland annat avspeglat sig på Donald Trump och hans anhängare i USA. Under den tv-sända valdebatten med Kamala Harris sade han om Putin: ”Han har kärnvapen. Kanske han kommer att använda dem…men ingen talar om det”.
Om USA nu går Ukraina till mötes är det ett tecken på att Biden inte tar Putins ”röda linjer” på lika stort allvar som tidigare. Men ingen vet vad det ryska svaret blir.
Inte heller är det känt på vilket sätt Putin tänker förändra Rysslands kärnvapendoktrin. Det är förmodligen meningen att det ska vara mångtydigt och svårtolkat.
Det sannolika är ändå att en förändrad doktrin innebär att tröskeln för en kärnvapeninsats sänks. I varje fall i den del av kärnvapendoktrinen som är hemligstämplad.
