Fallet ”Olle” skapar debatt. I flera artiklar har DN berättat om den 14-årige ishockeykillen som har en NPF-diagnos (neuropsykiatrisk funktionsnedsättning) och som uteslutits ur sin förening, framför allt beroende på sin pappas agerande.
Nu har Svenska ishockeyförbundet slagit fast att uteslutningen var felaktig, men klubben tillåter ändå inte Olle att spela med sitt lag och hänvisar till ”resursbrist”.
Det väcker frågan om en förening har rätt att neka en medlem att delta i verksamheten.
I RF:s stadgar står:
”Medlem har rätt att delta i föreningens idrottsliga verksamhet under de former som är vedertagna inom idrotten och på samma villkor som gäller för övriga medlemmar. Förening har därvid rätt att uppställa särskilda villkor för utövande av vissa uppdrag”.
RF:s Elin Johansson säger att samtidigt som en förening aldrig skulle tillåtas stoppa någon på grund av religion eller hudfärg kan det finnas fall där gränsdragningen är svårare att göra. Hon menar att ordalydelsen i stadgarna inte ensidigt slår fast att medlemmen ska få delta.
– Våra föreningar kämpar ju för att kunna säga ja till alla, men ibland blir det väldigt svårt. Han man gjort allt som kan betraktas som rimligt för att kunna säga ja, så bör det finnas ett utrymme för att säga nej tack, säger Johansson.
RF får allt fler samtal från föreningar som vill säga nej till medlemmar. Det handlar till exempel om personer som är dömda för brott, till exempel mot barn, och som vill delta i en verksamhet efter att de avtjänat sitt straff.
Johansson betonar att frågan om en förening ska ha rätt att säga nej är svår. Genom vägledning försöker RF hjälpa föreningar att hitta lösningar, men ibland lyckas det inte.
Hon kallar ”fallet Olle” unikt. Antalet anmälningar och överklaganden från familjens sida är mycket stort. Det var bland annat den administrativa bördan som till slut fick klubben att agera. Eftersom även ishockeyklubbarna i närområdet nekat Olle plats kan han för tillfället inte utöva sin idrott.
Det väcker också frågan om idrottens beslut bör kunna överklagas i en högre instans.
Johansson säger att eftersom fallet är extremt bör man inte dra några generella slutsatser av det.
– Däremot kan svensk idrott dra lärdom av det som hänt. Det finns saker här som gjorts bra och saker som gjort mindre bra. Jag tror att det kommer att bidra till utveckling, säger hon.
Läs mer:
”Olle” fick rätt – men tillåts inte spela med sitt pojklag
Juristen vill se ”Fallet Olle” prövat i Riksidrottsnämnden
Jens Littorin: Låsningarna i ”Fallet Olle” väcker frågor om hur konflikter inom idrotten ska lösas
RF-juristen: ”Ett exceptionellt fall”
13-årige Olle hotas av uteslutning av ishockeyklubben