Efter två år av hög inflation och stigande räntor, börjar det ljusna för hushållen. Reallönerna (lön efter att inflationen räknats bort) stiger och bolåneräntorna sjunker.
Till det kommer att regeringen aviserat budgetförslag för att lätta på hushållens pressade ekonomi, där skattesänkningar står för den största posten. Dels ska brytpunkten för statlig skatt räknas upp, dels ska ett jobbskatteavdrag införas. Även skatten på sparande på ISK-konton sänks.
För en person som tjänar 25 000 kronor i månaden betyder det, enligt regeringen, att skatten sänks med 155 kronor. En medelinkomsttagare som tjänar 35 000 får en skattesänkning på 267 kronor i månaden.
För en höginkomsttagare som tjänar 62 500 kronor i månaden blir den sammanlagda skattesänkningen per månad 836 kronor i månaden.
Därutöver finns förslag som påverkar delar av befolkningen, till exempel förstärkt högkostnadsskydd för tandvård för pensionärer och sänkt flygskatt (se faktaruta).
Fakta.Regeringens föreslagna skattesänkningar
Så påverkar föreslagna inkomstskattesänkningarna olika inkomstgrupper, enligt regeringen. (Inräknat höjd brytpunkt för statlig skatt)
Månadslön på 16 667 kronor – skatten sänks med 60 kronor.
Månadslön på 25 000 kronor – skatten sänks med 155 kronor.
Månadslön på 35 000 kronor – skatten sänks med 267 kronor.
Månadslön på 41 667 kronor – skatten sänks med 373 kronor.
Månadslön på 62 500 kronor – skatten sänks med 836 kronor.
Månadslön på 125 000 kronor – skatten sänks med 886 kronor.
Ytterligare reformer:
● Sänkt skatt på investeringssparkonto. Innebär skattebefriat upp till en behållning på 150 000 kronor nästa år och upp till 300 000 kronor år 2026. Det här gäller även för den som sparar i en kapitalförsäkring.
● Sänkt bensinskatt. En skattelättnad som bilisterna inte lär märka av, eftersom sänkningen är tänkt att kompensera för en förhöjd reduktionsplikt. Priset vid pump väntas bli densamma som innan.
● Avskaffad flygskatt. Beräknas sänka biljettpriset med runt 80 kronor inom Europa och 325 kronor för längre flygningar. Förändringen ska träda i kraft 1 juli 2025.
● Ny tandvårdsreform. Högkostnadsskyddet för personer 67 år och äldre förstärks från och med 1 januari 2026. Exakt hur mycket det lättar tandvårdsnotan för den enskilde är inte klart än. Samtidigt tas den avgiftsfria tandvården för unga mellan 19 och 23 år bort, men dessa unga kommer istället att få fördubblat tandvårdsstöd. Personer mellan 24 och 29 år blir däremot av med sitt dubbla tandvårdsstöd.
Källa: Regeringen
Ändå, trots de aviserade sänkningarna, dröjer sig ekonomisk oro kvar hos många. Nästan en tredjedel av hushållen i den undersökning Swedbanks bett Kantar Sifo göra säger att de känner stress och oro för sin privatekonomi.
Och allra värst är det för ensamstående föräldrar; där oroar sig nästan varannan (44 procent) för sin privatekonomi.
Madelén Falkenhäll, hållbarhetsekonom på Swedbank är inte överraskad.
– Det pratas om att räntorna sänks, men det är en ganska stor andel av hushållen som inte påverkas av bolåneräntor. Så sett ur det perspektivet tycker jag inte att det är konstigt att många känner fortsatt stress, säger hon.
Ändå menar Falkenhäll att de flesta hushåll kommer att få det bättre nästa år då inkomstskatterna sänks, samtidigt som bolåneräntorna sjunker och reallönerna stiger. Men det dröjer innan de märker av förbättringen.
– Det är nog först när vi kommer in en bit i år 2025, när de flesta får sin nya lön, som fler kommer att märka det i plånboken, säger hon.
En grupp som kan få det tuffare är de som bor i hyresrätt, eftersom Falkenhäll räknar med relativt stora hyreshöjningar även nästa år. Nästan en tredjedel av svenska hushåll bor i hyresrätt. Och än så länge märker få av räntesänkningar och stigande löner.
Nästan var femte hushåll anger att nödvändiga utgifter har varit större än inkomsterna under de senaste sex månaderna och 30 procent säger att de har tagit av besparingar för att klara att betala för utgifterna.
Bland ensamstående föräldrar är motsvarande siffror 28 procent, respektive 42 procent.
De har de minsta marginalerna?
– Ja, och i större utsträckning bor de i hyresrätt och har de här höjningarna framför sig, säger Falkenhäll.
Men det är ändå en majoritet, två av tre hushåll, som känner sig trygga med sin privatekonomi och 57 procent räknar med att den egna ekonomin om sex månader blir ungefär som nu.
Så gjordes undersökningen
Undersökningen gjordes Kantar Sifo på uppdrag av Swedbank. Undersökningen gjordes i augusti 2024 och 3 000 individer i åldrarna
18-75 år deltog.
Källa: Swedbank
