Nästan 40 hamnar längs hela ostkusten och golfkusten i söder – inklusive storhamnarna i New York, New Jersey, Savannah och Houston – påverkas.
Strejken bryter ut sedan arbetsgivare och fack som företräder 45 000 hamnarbetare i USA inte kunnat göra upp om löneökningar och nya skrivningar om automatiseringsfrågor i det avtal som löpte ut i månadsskiftet september-oktober.
Hamnarbetarnas fack – International Longshoremen’s Association (ILA) – har specifikt riktat stridsåtgärderna mot containertrafik och leveranser av bildelar och bilar till och från USA. Frakt inom energi, bulkvaror, sophantering och vägsalt är undantagna. Det kommer även göras undantag för att inte påverka militär fartygstrafik och kryssningsfartyg.
Strejken är den största i USA:s hamnar sedan 1977.
ILA har i sitt bud till arbetsgivarna krävt ett lönelyft på 77 procent över sex år – bland annat för att täcka upp för inflationen som på senare år har ätit upp medlemmarnas köpkraft. Facket vill även ha ett stopp för all form av automatisering.
Arbetsgivarna har erbjudit ett lönelyft på 50 procent och vill ha kvar en tidigare skrivning om en viss automatiseringsprocess.
”Vi är beredda att slåss för detta så länge det behövs”, säger ILA-basen Harold Daggett i ett pressmeddelande.
Bedömare har varnat för att en utdragen strejk kan skapa stora störningar i leveranskedjor, som i sin tur trycker upp priser i både producent- och konsumentled i USA.
USA:s avgående president Joe Biden sade så sent som i söndags ”nej” när han fick frågan om han skulle stoppa strejken med hänvisning till Taft-Hartley-lagen, som ger presidenten möjlighet att förbjuda stridsåtgärder i arbetsmarknadskonflikter under 80 dagar.
Ekonomer på JP Morgan Chase & Co har beräknat förlusterna som orsakas av strejken till upp till 4,5 miljarder dollar (motsvarande 46 miljarder kronor) per dygn.
Förseningar och logistiska problem som uppstår till följd av en veckas strejk beräknas ta en månad att reda ut, enligt Oxford Economics.
Läs fler artiklar om Ekonomi
