På torsdagen dömdes en dokumentärfilmare till dagsböter för olovlig avbildning av ett skyddsobjekt.
Mannen stod åtalad för att i våras ha filmat polishuset i Solna till en dokumentärfilm. I domen konstaterar Solna tingsrätt att filmaren ”agerat av oaktsamhet”.
Domen är historisk eftersom det är första gången som en journalist döms för brottet. Förbudet mot att avbilda skyddsobjekt har funnits länge, men efter en grundlagsändring i fjol gäller förbudet även avbildning i publicistiskt syfte.
Ulrika Hyllert, ordförande Journalistförbundet, menar att domen visar hur fel lagen kan slå.
– Vi var kritiska innan lagen tillkom och arbetade för att den skulle utformas på ett sätt som inte inskränker yttrandefriheten. Syftet med lagen kan vara rimligt, men den här domen visar hur fel lagen slår när en journalist bara gör sitt jobb. Det här visar tydligt att lagen slår mot yttrandefriheten på ett problematiskt sätt, säger hon i en kommentar till DN.
Ulrika Hyllert menar att lagen inskränker anskaffarfriheten, som innebär att alla har rätt att inhämta uppgifter i syfte att offentliggöra eller publicera dem, och att det är olyckligt.
– Jag har också fått synpunkter från medlemmar om att polisen borde jaga de som är ett hot mot rikets säkerhet och inte journalister, fortsätter hon.
Fakta.Skyddsobjekt
Samhällsviktig verksamhet med förstärkt skydd. Vilka byggnader, anläggningar och områden som blir skyddsobjekt regleras av skyddslagen.
Obehöriga har som huvudregel inte tillträde till skyddsobjekt. Genom ett särskilt beslut kan tillträdesförbudet förenas med ett avbildningsförbud.
Några kända skyddsobjekt är tv-huset i Stockholm, de kungliga slotten och statsministerns bostad. Byggnader kopplade till bland annat polis, energiförsörjning och försvaret är ofta skyddsobjekt.
Sedan den 1 januari 2023 innebär nya bestämmelser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen att avbildning av skyddsobjekt är straffbelagt även om avbildningen sker i publicistiskt syfte.