Fyra av tio elever på högstadiet och gymnasiet känner sig ofta stressade på grund av läxor och prov. Det gäller i högre utsträckning de äldre än de yngre, och är vanligare bland flickor än pojkar.
Det visar Statistikmyndigheten SCB:s analys, som presenterades tidigare i veckan.
Av det skulle man kunna dra slutsatsen att både antalet läxor och prov behöver minska, om tonåringarna ska orka – även om all stress givetvis inte är av ondo, utan ett tecken på att man tar sina studier på allvar.
Men så enkelt är det inte.
För medan stressnivån är hög är tiden som ägnas åt självstudier låg. Enligt analysen lägger strax över 40 procent av tjejerna och hälften av killarna en till två timmar i veckan på att göra läxor och plugga inför prov, medan drygt 30 procent av flickorna och cirka 25 procent av pojkarna avsätter tre till fyra timmar. Till det kommer den inte helt obetydliga andel vars läxläsning är nere på minutnivå.
Tre av fyra elever i svenska högstadie- och gymnasieskolor sitter med sina hemuppgifter mellan en och fyra timmar i veckan.
Plussar man ihop siffrorna innebär det att tre av fyra elever i svenska högstadie- och gymnasieskolor sitter med sina hemuppgifter mellan en och fyra timmar i veckan. Alltså i snitt en timme om dagen – måndag till torsdag – för de i gruppen som pluggar mest. En kvart om dagen för de som pluggar minst.
Det är – uppriktigt talat – inte en minut för mycket. Snarare många timmar för lite. Och andelen som enligt studien ägnar sju timmar eller mer åt läxor och prov är långt under 10 procent.
Vägen framåt är knappast att ytterligare minska tiden som eleverna lägger på plugga.
Därför är det ingen vågad slutsats att det inte är mängden läsläxor, uppsatser, inlämningsuppgifter och NO-prov som tynger de flesta elever. Det märks dels på att andelen stressade är lägre bland de killar som pluggar mest än bland de tjejer som pluggar minst. Dels på att läxläsandet har minskat över tid: i slutet av 1980-talet gjorde svenska niondeklassare läxor i en timme per dag, vilket halverades på 20 år, samtidigt som stressen ökade. Och internationellt sett ligger Sverige i botten vad gäller hemuppgifter.
Inget av detta betyder att ungdomars stress och mentala ohälsa inte ska tas på stort allvar. Men vägen framåt är knappast att ytterligare minska tiden som eleverna lägger på plugga.
Det är faktiskt inte orimligt att förvänta sig att en 15-åring ska klara åtminstone en timme om dagen.
Läs också:
DN:s ledarredaktion: Har Economist helt tappat det om Ukraina?
DN:s ledarredaktion: Att gräva upp elefantkyrkogården minskar politikerföraktet
