Som DN tidigare har berättat sker ryska angrepp i stort sett varje dag i Gammalsvenskby i Chersonregionen. För en vecka sedan dog 83-årige Mykhajlo Mykhajlovytj Sustjak i en drönarattack när han gick med sin cykel längs byns vägar, enligt Sofia Hoas som är ordförande i föreningen Svenskbyborna.
Civila ukrainare i Cherson vittnar om samma sak – de attackeras av ryska drönare med spränganordningar som granater. Enligt polisen släpper drönarna även napalmfyllda anordningar som exploderar och orsakar bränder som sprids snabbt.
Attackerna sker över floden Dnipro, som separerar ukrainskt territorium från ryskkontrollerat i söder.
Läkaren Svitlana berättar att attackerna föregås av knappt hörbara spaningsdrönare, som skickar rörliga bilder till drönarpiloten på andra sidan floden.
– Sedan kommer en FPV-drönare som släpper en granat på dig. Eller en coca-colaburk med sprängämnen. Ibland kraschar drönaren och exploderar. En 90-årig kvinna skadades svårt här bredvid i sin trädgård, säger hon till Kyiv Independent och syftar på drönare som förmedlar rörliga bilder i realtid.
Chersonbon Antonivka förlorade sin make Serhij när splitter från en granat genomborrade hans hjärta. Volodymyr har drabbats av två hjärnskakningar när drönare släppt spränganordningar på hans bil vid fyra olika tillfällen.
Iryna Sokur är chef för ett cancersjukhus och säger att drönare dagligen attackerar deras byggnader, ambulanser och fordon.
– De dödar våra läkare och patienter. De riktar sig också in sig på våra generatorer och utsätter cirka hundra patienter som genomgår kemoterapi eller operation för risker, säger hon till den ukrainska tidningen.
I juli och augusti inträffade i snitt hundra attacker per dag, men under hösten har antalet ökat dramatiskt, uppger chefen för militäradministrationen i Cherson. Han säger att alla människor utgör måltavlor.
– Under attack är människor som går, kör bil, cyklar, går till jobbet eller står vid livsmedelsbutiker, säger Oleksandr Prokudin.
Särskilda team försöker bemöta drönareattackerna, men det är svårt eftersom de obemannade farkosterna är så små och flyger på 120 meters höjd innan de går in i ”attackläge” på under 30 meters höjd.
Militära experten Jörgen Elfving, tidigare överstelöjtnant i svenska Försvarsmakten, ser det som ”ren terror” mot civilbefolkningen.
– En anledning kan vara att injaga skräck och få civilbefolkningen att lämna området, vilket innebär att det blir mindre problem för Ryssland vid en offensiv. Då har de inga civila att ta hänsyn till och ta hand om när de tagit området, säger han till DN.
Ytterligare en baktanke kan vara att få civilbefolkningen att fly, så att ryssarna kan ”fylla på” med ryssar eller ryssvänliga ukrainare om de intar området.
För civila är det mycket svårt att skydda sig mot drönarattacker. Militära förband kan störa eller skjuta ned drönare, men vanliga civilister som rör sig på gator och torg har ingen chans om de inte upptäcker dem i tid och hinner ta skydd.
Drönarattackerna bryter mot krigets lagar, som säger att man inte medvetet får attackera civila mål. De strider också mot vad ryssarna sagt: att de inte ska attackera civila mål och orsaka civila dödsoffer under den ”militära specialoperationen”.
– Det sade man tidigt när man inledde kriget i Ukraina, men det har man blankt struntat i. Det har bara varit ord. Det är sedvanlig rysk hänsynslöshet, i likhet med vad man har visat i övrigt under den här konflikten.
Läs mer:
Ryssarnas nya taktik efter ”köttkvarnen”: Har lärt sig av misstagen
Militär expert: Ryssarna har lyckats med telekriget