Längs med den virvlande Alterälven går hundratals kor på bete. De tillhör paret Desirée och Johannes Nyman som sedan några år tillbaka driver Frigiva gård. Gården, några mil utanför Piteå, har vandrat genom flera generationer.
– Jag for iväg och pluggade men insåg att gräset inte var grönare på andra sidan. Så jag beslöt mig för att flytta hem och börja jobba här några år jämte mamma och pappa innan de gick i pension, säger Johannes Nyman.
Det luktar av kobajs på gården och kanske är det ofrånkomligt. Det har en central del i paret Nymans verksamhet.
Johannes Nymans föräldrar var de första i Norrbotten att satsa på en småskalig biogasanläggning.
Biogasanläggningen värmer upp kornas gödsel till 38 grader. Då frigörs metangas som förbränns i en motor som i sin tur driver en generator som producerar el. Elen används för att värma upp hus, verkstad och ladugård.
– Genom anläggningen producerar vi ungefär 150 000 kilowattimmar el under ett normalt år. Utöver det köper vi in under 120 000 kilowattimmar för att få gården att gå runt, säger Johannes Nyman.
De drömmer om att ställa om gården helt och bli självförsörjande på el. Men drömmarna har kantats av otydliga politiska svängningar, menar paret.
Bland annat handlar det om ett besked från EU-domstolen år 2022 som ogiltigförklarade ett tidigare beslut från EU-kommissionen, som godkänt Sveriges skattebefrielser för biogas. EU-domstolen hänvisade till att det bidrar till en snedvriden konkurrens. Men ännu är frågan inte avgjord, EU-kommissionen granskar nu om skattebefrielserna är förenliga med statsstödsreglerna.
Sveriges Lantbrukarnas riksförbund har varnat för att om Sverige står utan skattebefrielsen kan biogasen inte konkurrera med fossil gas, vilket hämmar investeringar och omställningen till fossilfri energi.
– Det gör att luften går ur en, om man är innovativ och vill göra något kan det ibland kännas som att man blir bestraffad. Jag blir rädd för att det svänger fort i politiken, man vågar inte satsa, säger Desirée Nyman.
Johannes Nyman håller med.
– Vi har inte vågat växla upp den på full kraft på grund av den politiska osäkerheten. Skulle jag behöva betala för att tillverka biogas är det lika bra att köra på något annat.
Även Maria Westerholm, docent i mikrobiologi på Sveriges lantbruksuniversitet, menar att ett sådant beslut skulle kunna få stora konsekvenser för det svenska jordbruket.
– Det är jättesynd att man inte har fått på plats den här skattereduktionen på biogasen. Det har resulterat i att många nyetableringar som planerats, exempelvis många gårdsanläggningar, har lagts på is
– Sett till den investering man gör på en biogasanläggning behöver man ha långsiktiga kalkyler för att känna att det är något man vill satsa på.
Klimatklivet är en åtgärd som Maria Westerholm menar har varit viktigt för utbyggnaden av biogasproduktionen. Klimatklivet är ett stöd som företag, kommuner, regioner och organisationer kan söka för att genomföra klimatåtgärder som minskar koldioxidutsläpp. Enligt Naturvårdsverket var det storskalig biogasproduktion som beviljades flest ansökningar under 2022.
Westerholm vill både se långsiktiga regler från politiskt håll samt ett nationellt mål om att vi ska producera 10 TWh biogas till år 2030 för att bland annat öka investeringsviljan.
– Det är sårbart att vara beroende av fossilgas och förhoppningsvis kommer biogas bli betydligt vanligare i Sverige. Idag är det många andra länder, exempelvis Danmark, som kommit längre.
Trots att det är svårt ekonomiskt, låg ersättning för mjölken och höga dieselpriser drömmer paret Nyman om att utveckla Frigiva gård. De vill producera rybs, en slags oljeväxt, och på så vis kunna använda en viss del rybsolja i sina maskiner. En annan tanke är att ställa om en del av fordonsflottan till elfordon.
– Det är viktigt att det finns framtidstro i jordbruket, att vi vågar drömma och vågar vara innovativa, säger Desirée Nyman.
Tankarna har blivit än mer aktuella efter Rysslands invasion av Ukraina.
– Vi vet inte hur det skulle bli med vår personal, skulle de bli krigsplacerade på gården? Vi är beroende av vår personal, speciellt vid en kris, frågar sig Desirée Nyman.
De upplever att man har börjat prata mer om Sveriges självförsörjning efter den ryska invasionen.
– Vi välkomnar diskussionen men jag önskar att man kunde tro på det svenska jordbruket och försäkra oss om vi inte kommer att stå ensamma om kriget kommer.
Klockan har slagit lunch och det är dags för paret att gå tillbaka till ladugården och korna.
– Vi gör det här för att vi ska producera maten vi vill äta, behandla våra medmänniskor som vi vill bli behandlade och sköta naturen så vi kan lämna över den till våra barn.
Fakta.Biogas i Sverige
I Sverige är det vanligast biogas utvinns från gödsel på gårdar och slam från reningsverk och samrötning. Samrötning är en mix av olika råvaror – som matavfall, gödsel och avfall från livsmedelsindustrin.
Olika åtgärder främjar utbyggnaden av biogasproduktion. Klimatklivet är en sådan. Ett annat är olika riktade insatser från politiskt håll. I oktober 2023 fattade regeringen beslut om att stödja gödselbaserad biogas genom att det nu går att söka pengar från Energimyndigheten som ska betalas ut i förskott.
Källa: Regeringen, Maria Westerholm
Fakta.EU och biogas
I december 2022 beslutade EU-domstolen att den svenska skattebefrielsen för biogas inte var tillåten på grund av den kunde snedvrida konkurrensen.
EU-domstolen bedömde att kommissionen hade brustit i handläggningen i samband med beslutet om den svenska skattebefrielsen och den därför skulle ogiltigförklarats. Nu har EU-kommissionen har inlett en fördjupad granskning om skattebefrielserna är förenliga med EU:s statsstödsregler.
Sedan i mars 2023 beskattar därför Skatteverket biogas och biogasol som förbrukats för uppvärmning eller som motorbränsle vilket betyder att biogas nu beskattas lika högt som fossilgas och fossil gasol.
Källa: Skatteverket, EU
