Polisens rapport om säkerhetszoner drogs tillbaka

Efter ett uppmärksammat dubbelmord upprättade Norrköpingpolisen i somras en så kallad visitationszon – den första i Sverige.

DN kunde nyligen avslöja innehållet i en utvärdering av åtgärden, som cirkulerar på Polismyndigheten. I den hundra sidor långa rapporten står att säkerhetszonen i Norrköping fick marginell effekt. Även om det stora mediala intresset antas ha haft en viss avskräckande effekt så minskade inte brottsligheten och insatserna försvårade inte för kriminella att planera eller utföra våldsbrott.

Interna mejl som DN har tagit del av visar att utvärderingen är en het potatis på Polismyndigheten.

Rapporten registrerades av polisregion Öst, men handlingen drogs tillbaka och dokumentet makulerades. I den interna korrespondensen framgår en tvekan kring hur polisen ska presentera utvärderingens resultat.

Ett stort antal versioner av rapporten har tagits fram efter diskussioner om vad som bör ingå i den. I de mejl som DN har läst nämns ”version 28”.

I mejlen framgår att polisens rättsavdelning vänder sig mot det kritiska anslag som finns i utvärderingen.

”Jag anser att utvärderingen i vissa delar är en kritisk granskning/tillsyn av Polismyndigheten”, står det i ett mejl och vidare:

”Vi bör inte gå in och bedöma huruvida beslutsfattare och enskilda polisanställda gjort korrekta eller felaktiga bedömningar i denna rapport”.

Carina Lennquist är biträdande regionpolischef i polisregion Öst. Hon poängterar att hon varken läst rapporten eller sett mejlväxlingen, men formuleringen från rättsavdelningen får henne att reagera.

– Vi vill att alla perspektiv ska upp på bordet. Vi vill titta på vad som var bra och vad som var dåligt. Så det är klart att vi hela tiden utvärderar oss själva och tittar på vad vi skulle kunna göra bättre, säger hon.

Finns det saker i polisens arbete som ni inte bör eller får kritisera?

– Det tycker jag inte.

Det verkar er rättsavdelning tycka. Vad tänker du om det?

– Ja, vad ska jag tänka om det? Jag tycker att vi hela tiden måste vara självkritiska och titta på vad vi har gjort och vad vi inte har gjort.

Det är Frida Braf, chef för lokalpolisområde Norrköping, som är beställare av utvärderingen. I flera mejl uppmanar hon rapportens författare till försiktighet.

”Samtidigt som jag inte vill sminka grisen så tycker jag att den är väl skarp och onödig”, skriver hon angående en formulering i rapporten om att polisregion Öst ville vara först med att upprätta en säkerhetszon.

– När vi skriver rapporter eller andra viktiga underlag så är det ren rutin att dela dem internt för att få in synpunkter och det är för att säkerställa att vi får en bra produkt, säger Frida Braf.

– Med det uttrycket som du tar upp menar jag att vi inte ska göra ändringar som inte är korrekta eller som förskönar eller förställer produkten, fortsätter hon.

Du skriver också att ”vi måste fundera på vad som ska vara med”. Vad menar du då?

– När vi jobbar med underlag och delar dem för att ta in synpunkter så är det ganska ofta som man får flera synpunkter som vi behöver ta hänsyn till. Att titta på om det ska vara så att vi ska ändra en skrivning eller förändra det som står.

I slutet av september skickas till slut en version av utvärderingen till registratorn i polisregion Öst för att diarieföras. Dokumentet registreras och borde därmed vara att betrakta som en offentlig handling.

Men på rättsavdelningens initiativ skriver Frida Braf i september till registraturen och begär att handlingen ska dras tillbaka:

”Kan ni antingen ta bort handlingen eller skriva felregistrering, återkoppla gärna vilken åtgärd ni vidtar”, står det i hennes mejl till registratorn.

Så görs: ”Vi har plockat bort filen och makulerat handlingen”, svarar en tjänsteman på registraturen.

Jan Turvall är lektor vid statsvetenskapliga institutionen på Göteborgs universitet och en av landets främsta experter på offentlig förvaltning. Enligt honom är det att betrakta som extraordinärt att en registrerad handling dras tillbaka.

– Jag kan inte säga att det är unikt, så långt går vi inte, men det är självklart väldigt ovanligt, säger han.

Upprättandet av offentliga handlingar regleras av offentlighets- och sekretesslagen, som inte innehåller några bestämmelser för under vilka omständigheter en handling kan dras tillbaka. Det beror på att det inte är ett scenario som lagstiftaren har sett framför sig.

– Det är inte upp till beslutsfattare att kunna makulera eller rensa. Det är en rättslig sak. Lagen förutsätter att när något har registrerats så är det registrerat, att det inte kan ändras, säger han.

Det är juristen Andreas Svensson som har skrivit mejlen från rättsavdelningen. Enligt honom återkallades den registrerade handlingen eftersom det återstod arbete med rapporten.

– I tryckfrihetsförordningen står det när en handling blir allmän och betraktas som inkommen. Det är till exempel när den anländer till myndigheten utifrån. Det hade den inte i det här fallet, säger han och fortsätter:

– En handling blir allmän när det ärende den tillhör är slutbehandlat och eftersom det här ärendet inte var slutbehandlat så var det ingen allmän handling.

Han vill förtydliga vad han skrivit i mejl om att utvärderingen i vissa delar är en ”kritisk granskning/tillsyn”.

– Som enskild anställd eller privatperson får man naturligtvis tycka vad man vill. Men om man ska göra det i polismyndighetens namn måste vi få upparbeta en produkt som börjar på utkastnivå och sedan kokar ner till vad vi i samförstånd kommer fram till.

När man läser er korrespondens verkar det som att polisledningen tycker att de har fått mer än de bett om i den här utvärderingen?

– Ja, och det har enligt min uppfattning att göra med att det inte tycks finnas någon uppdragsbeskrivning om vad man efterfrågar inom ramen för en utvärdering.

– Man fick nog mer än vad man hade tänkt sig att man skulle få.

Läs mer:

Polisen i intern analys: Säkerhetszon hade nästan ingen effekt