Niklas Wikegård försvinner från expertjobbet på TV4 och blir sportsligt ansvarig i Djurgården (rätt gamla nyheter). Det blev nästan lite tårfyllt, i alla fall från hans sida, när han tog avsked med ett sista ”Wikegård vs” (TV4) – det kom stilenligt att handla om honom själv, och som värd för programmet om honom själv hade han valt den bäste, Lasse Granqvist.
Det blev kanske lite väl mycket polare berättar för varandra, men programmet handlade, framför allt, om Niklas Wikegårds långa hockeyresa, och man började givetvis hemma i Gävle, i mamma Birgittas kök.
Det var trevligt, både med morsans nybakade tekakor och med några mycket roliga anekdoter om Niklas mormor, ett riktigt gapigt hockeyfan som inte skrädde orden. Sådana mormödrar görs inte längre.
Wikegård och jag går så att säga ”way back”. Skrev säkert om honom ännu tidigare, men ett av de första klippen jag hittar är från hockey-VM 2011 där jag delade ut betyg till TV4:s hockeystudio: Peter Jihde fick 4,69 i betyg på en femgradig skala – Niklas Wikegård fick 0,9. Och det var ändå rätt generöst, Niklas Holmgren fick 0,8 i betyg.
Det har blivit många matcher efter det, många krönikor också om Niklas Wikegård. 2015 tyckte jag till exempel att det var märkligt att han fick behålla jobbet, med tanke på vad han sade, och hur han uttryckte sig. Lagen spelade ”som kärringar” och ”som småflickor”, det var ”frökenlir” och han älskade ett riktigt råkurr. Slagsmål tillhörde sporten. Macho-Niklas var i gasen.
Men, jag har också gett honom mycket beröm och högsta betyg för hans mod, frispråkighet och engagemang, det har aldrig varit tråkigt att lyssna på Niklas Wikegård. Efter det där utbrottet jag hade 2015 bjöd han (i en tv-sändning) in mig till Sigtuna på en kopp kaffe, så att vi fick snackas vid.
Jag åkte givetvis dit och träffade honom – vi hade väldigt kul och trevligt ihop. DN-texten som vårt möte resulterade i blev väl på sin höjd halvbra. Det hade nog blivit roligare om vi rykt ihop på riktigt.
Det är mycket lätt att tycka om honom som privatperson, även om han befinner sig i det segmentet av kändisskap att man inte riktigt vet vad som är rollspel och vad som är ”riktiga” Niklas. Och så skall det väl vara.
Nu tror jag ju inte att det är det sista vi ser av Niklas Wikegård som expertkommentator i tv, och det skall givetvis bli kul att följa honom i kommande intervjuer med till exempel TV4. Från andra sidan, så att säga.
Det finns redan en klassiker man kan se om när som helst: Han öppnar en gång en direktsänd efter-match-intervju med TV4 med följande hälsningsfras: ”Jag tycker TV4 är en pisskanal.”
Läs mer: Wikegårds känga till politikerna: ”Verkar inte förstå”
Efter Truls Möregårdhs och Sveriges framgångar under Paris-OS steg givetvis pingisintresset i hela landet – ni som inte var med på 60-, 70- och 80-talet förstår nog inte vilken helgjuten nationalsport bordtennis var – och hur älskade spelarna var, ja, älskade: Kjell Johansson, Hasse Alsér, Stellan Bengtsson, J-O Waldner, Mikael Appelgren, Erik Lindh, Ulf ”Tickan” Carlsson, Jörgen Persson, Peter Karlsson etc.
Jag var på några stora mästerskap här på hemmaplan under den eran, att stiga in på Scandinavium och kolla in åtta, tio, tolv matcher som pågick samtidigt, i lika många pingishagar, var en upplevelse utan dess like – särskilt när svenskar lirade världspingis på hälften av borden.
SVT sänder hela helgen från bordtennis-EM i Linz, Österrike. Bra initiativ.
Det har börjat bra för de svenska spelarna i både singel och dubbel.
Det kan bli en riktigt rolig pingishelg.
Vi hoppas att herrarna håller OS-klassen. Och på en skräll på damsidan.
Läs fler krönikor av Johan Croneman:
”Att ta reda på var matcher sänds är en satans djungel”
”Historien om Harold Ballard – ett varnande exempel på vad ’En stark man’ kan göra”