13-öresbeskedet presenterades på måndagen då Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och det lokala partiet Demokraterna lade fram sin skuggbudget.
Eftersom Centerpartiet har ett valtekniskt samarbete med S, V och MP där C släpper fram de rödgrönas budget, talar allt för att 13-öressänkningen inte vinner när fullmäktige ska rösta 7 november.
Senast skatten sänktes i Göteborg var 2008, under S-ledaren Göran Johansson tid. Men då höjdes den igen två år senare. Därmed kan skattesatsen på 21,12 kronor sägas ha legat stilla i 22 år.
Allianspartierna i Göteborg lyckades ta makten under förra mandatperioden, men då valde de – M, L, KD och C – ändå att inte röra skatten.
Det betyder inte att det inte slitits och dragits i frågan – åt olika håll. Vänsterpartiet under ledning av Daniel Bernmar ville inför 2022 höja med 40 öre, medan Liberalernas Axel Darvik stack ut med förslaget att sänka med en hel krona.
– Nu tar vi ett steg närmare Stockholms ekonomiska politik. Göteborgarna betalar helt klart för mycket i skatt, sa Darvik då.
Men eftersom ett rödgrönt styre återuppstod efter valet dog skattesänkningsfrågan ut i den lokala debatten.
Den här hösten har Liberalernas Axel Darvik fått med sig den nya kvartetten partier till höger som samverkar när Centern ställt sig vid sidan om de lokala ”blocken” – om än på en sänkning långt mindre än en hel krona.
De 13 örena är tänkta som en positionering inför nästa valrörelse – men kommer också att fungera som en press på Centerpartiet. Men att det skulle vara ett syfte i sig förnekar Axel Darvik.
– Centern och flera andra partier borde förstå att detta är en klok ekonomisk politik som på sikt leder till att göteborgarnas välstånd ökar samtidigt som den kommunala servicen blir bättre.
13 öre är långt från den hela krona du drivit.
– Hade vi fått ställa om bolagssektorn och därmed hela den ekonomiska inriktningen hade vi kunnat nå vårt mål om en krona.
De fyra högerpartiernas budgetförslag ger det rödgröna styret ammunition när välfärden nu ska debatteras. Jämfört med S, V och MP vill högerpartierna skicka kring 400 miljoner mindre till driften av stadens nämnder.
Ett par exempel: Stadsmiljönämnden föreslås få 96 miljoner mindre jämfört med de rödgrönas förslag, arbetsmarknad och vuxenutbildning 44 miljoner mindre, socialförvaltningarna mellan 21 och 40 miljoner mindre, anslaget till funktionsstöd 35 miljoner lägre.
I stället söker partierna till höger en debattmatch om skolan. Moderaternas och deras ledare Axel Josefson har drivit frågan om att tillsätta en ”kriskommission” och upprepat frågan ”varför har Göteborg fem av Sveriges tio sämsta skolor?”.
Där läggs nästan hela budgetkrutet: Såväl förskolan som grundskolan föreslås få 70 miljoner mer 2025 jämfört med vad det rödgröna styret lägger på bordet.
För gymnasieskolan väljer de att spela oavgjort med de rödgröna, och exakt lika stort anslag riktar M, L, KD och D till äldreomsorgen.
Visserligen räknar de fyra partierna med exakt lika stora intäkter från reavinster, alltså försäljning av Göteborgs stads tillgångar, och beräknat överskott är också detsamma, 650 miljoner.
Men de gamla välkända ideologiska skyttegravarna i Göteborg förblir orörda:
De rödgröna håller fast vid totalstopp för ombildningar av kommunala hyresrätter. Partierna till höger upprepar att de vill sälja av såväl mark som fastigheter, en strid Socialdemokraterna gärna tar.
Och medan de rödgröna driver att fler hyresrätter ska byggas i socioekonomiskt starka delar av Göteborg föreslår M, L, KD och D att 10 000 småhus ska byggas på tio år, tusen villor och radhus om året.