Förr hette ”läslovet” bara höstlov. Vad har förändrats?
– Ordet ”läslov” gör kanske ingen skillnad i sig, men alla de initiativ och aktiviteter som anordnas av bland annat bibliotek under läslovet gör utan tvekan skillnad för ungas läsande. Man har sett att det är många som av olika skäl inte läser under lov och kommer tillbaka till skolan med försämrad läsförmåga, så det handlar om att plocka upp ungas läsande.
Vad kan man göra för att få fler att läsa?
– Förutom att ha riktiga skolbibliotek med utbildade skolbibliotekarier är det viktigt att lyssna på unga och förstå vad som hindrar läsningen. För många känns läsande som en ganska ensam aktivitet. Då kan det vara en enorm resurs att läsa som gemensam upplevelse. ”Livelitteratur” kan bli ett verktyg, med högläsning, talade poesitraditioner, rollspel, cosplay. Läsning måste inte kräva att man väljer bort tid med vänner.
Vad har du för råd till unga som vill läsa mer?
– Kom ihåg att läsning är mer än att läsa en roman eller poesi. Läsning är också att lyssna på en bok, läsa en e-bok, serietidning eller faktabok. Eller att läsa högt ihop – med en vän, ett syskon, eller någon man är kär i.
Lästips från läsambassadören
Antologi: ”Revolution poetry” (2018, Bonnier Carlsen)
Roman: ”Babel” av R F Kuang (2024, Albert Bonnier)
Roman: ”Mizeria” – Melody Farshin (2018, Bonnier Carlsen)