I hyreshuset på Lugnet i Malmö, har det startats ett lokalt el-uppror. 73-årige Peter Nord som bor i huset är upprörd. Han anser att han betalar för ett högre amperetal än vad han beräknar att han behöver.
– Huvudsäkringen som sitter i källaren är på 20 ampere. Men när jag går in och tittar på min elcentral, då står det 16 ampere. Ser ni?
Peter Nord menar att elnätsbolaget tar betalt för det de kan leverera, inte för det som faktiskt levereras.
– Även om jag hade velat ha 20 ampere, så kan jag inte få det, för jag har bara 16 i lägenheten, säger Peter Nord och frågar:
– Är det inte konstigt?
Peter Nord delar en trea med sin fru som de hyr i ett så kallat 55+hus i centrala Malmö, som de flyttade in i för några år sen.
När han räknade på vad de fyra extra amperen kostade honom, visade det sig att han betalade runt 1 300 kronor, extra elnätsavgift om året.
Det kan verka som en futtig summa, när det gäller ett hushåll, men det finns 94 lägenheter i huset. Slår man ihop alla hushåll så blir det pengar. Mycket pengar.
– 122 200 kronor!
Peter Nord ringde sitt elbolag Eon för att få hjälp att undersöka saken.
– De sa att det är 20 ampere som gäller och då tänker man ”jaha här betalar man en massa extra i onödan, men vad kan man göra åt det?”
Ampere mäter hur mycket ström man använder samtidigt, momentant.
– Jag törs lova att ingen som bor i en lägenhet i dag använder mer än 16 ampere. Vi har tvättmaskin, diskmaskin, spis och ugn, jag bakar mycket. Säkringen har aldrig gått. Vi bodde i villa förut och då behövde vi 20 ampere, för då hade man mera grejer som behövde ström. Men jag har aldrig någonsin hört någon som har haft problem med detta i en lägenhet.
Han ringde sin hyresvärd Volito, som meddelade att man kan säkra ner om man vill – men då kostar den tjänsten 1 000 kronor.
Det är nästan ännu konstigare, tycker han.
– Jag ska alltså först betala för något som jag inte får, sen måste jag ringa och påtala detta och sen måste jag betala för att slippa betala för mycket.
Gustav Wengen är avdelningschef för kund och marknad på Eon. Han håller med Peter Nord om att det här är lite knepigt.
– Det är kunden, som i detta fall är lägenhetsinnehavaren, som har ansvar för att kolla upp vilken säkring man har. Det kan bli problem i ett hyreshus, för där har hyresvärden oftast redan valt vilken säkring det ska vara.
Enligt Gustav Wengen byggs många nya flerbostadshus med högre amperetal på säkringen för att ta höjd för strömkrävande maskiner som induktionshäll, tvättmaskin och torktumlare, ”så att inte säkringen går stup i kvarten”.
– Man sätter 20 eller 25 amperesäkringar även om det inte alltid behövs. Men vi som elnätbolag styr inte över det, säger han, och bekräftar Peter Nords bild, att det inte är så många lägenheter som behöver mer än 16 ampere.
Så det kan vara värt att inventera sitt elbehov och kolla av med sin hyresvärd vad säkringen ligger på – för att eventuellt få ner sin elkostnad.
– Det är många som bor i lägenhet som missar detta, man vet oftast inte hur det fungerar och det är förståeligt, säger Gustav Wengen och förklarar att det är en enkel manöver för en elektriker att säkra ner.
Peter Nord har sammanställt sina uträkningar på ett papper och hängt upp lappen i huset för att se om fler är intresserade av att säkra ner. När DN träfar honom är de uppe i 54 underskrifter, 54 hushåll är med på tåget.
– Det kanske tar ett par timmar att fixa, men det kan inte kosta 1 000 kronor per hushåll. Man kan inte ta 54 000 kronor för att en elektriker ska komma in och pilla i en elcentral, säger Peter Nord.
I ett mejl till DN skriver hyresvärden Volito att de till ett rabatterat självkostnadspris är behjälpliga ”i det fall som en hyresgäst önskar upp- eller nedsäkring”.
Peter Nord tycker att fler borde göra som honom.
– Man borde starta ett el-uppror i Skåne. Varför inte i hela landet? För att få folk att kolla vad man säkrat upp för. Tjänar vi runt 70 000 om året på att säkra ner i det här huset, tänk då om det finns 100 såna här fastigheter eller 500. Det handlar om flera miljontals kronor som i så fall betalas helt i onödan.
