DN har tidigare rapporterat om hur höga chefer lämnat Karolinskas sjukhusledning med stora avgångsvederlag. Men utköpen har varit mer omfattande än så. Sedan 2020 har Karolinska slutit överenskommelser med 180 anställda, som arbetsbefriats och köpts ut med ett visst antal månadslöner eller avgångsvederlag. Totalt har sjukhuset betalat ut 32 miljoner kronor i avgångsvederlag sedan 2020.
Från Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, som är större, har 71 personer köpts ut för totalt 12,6 miljoner kronor under samma period.
De många och dyra utköpen sköt fart efter en omorganisation för några år sedan. Hösten 2020 beslutade dåvarande sjukhusdirektören Björn Zoëga att Karolinska skulle bygga upp ett rättskansli, med sjukhusets compliance officer Helena Sundén som chef. Säkerhetsfrågor, registratur, juridik och arbete för regelefterlevnad samlades därmed centralt i sjukhuset.
Det markerade starten för en ny personalpolitik, som uppmärksammats sedan förlossningsläkaren Karin Pettersson stängdes av och avskedades i våras.
DN har varit i kontakt med ett tiotal personer som har blivit utköpta från Karolinska de senaste åren. Ingen vågar framträda med namn och bild. De beskriver rädsla för följderna och att de ska råka ut för repressalier i efterhand. Flera uttrycker att de inte haft något val.
– Jag kände mig tvingad att gå med på ett utköp. Jag hade gärna varit kvar, men med nuvarande ledning var det ohållbart, säger en tidigare chef som köptes ut efter fjolårets varsel.
Zilla Jonsson, som nyligen axlade rollen som tillförordnad HR-direktör på Karolinska, har gått igenom de femtiotal utköp som hittills gjorts under 2024. Hon tycker inte att avslutsavtalen sticker ut.
– Med 16 000 anställda är inte 50 personer per år särskilt mycket. Det händer mycket i en stor organisation. Ibland kan en överenskommelse mellan medarbetare och arbetsgivare vara en bra lösning för båda parter, säger Zilla Jonsson.
Flera av de utköpta har hastigt stängts av från arbetet. Så var det för Sara, som hade jobbat på Karolinska universitetssjukhuset i tio år och arbetat sig upp till en chefsposition inom administrationen.
En måndagsförmiddag i mars 2022 blev hon plötsligt avstängd. Hon fråntogs e-tjänstekort och dator och kom inte längre in i sjukhusets system. Det skedde samtidigt som fyra andra personer, med bakgrund i samma del av Mellanöstern som hon, utan förvarning stängdes av. Inom kort hade tre av dem mist jobbet.
– De trodde att vi alla var släkt. Anklagelserna kom som en chock, säger Sara.
Hos fackförbundet Vision i Stockholm gick larmet på vårkanten 2022. De lokala fackliga representanterna kallade på förstärkning till Karolinska, där tre medlemmar plötsligt stängts av.
– Inledningsvis talades om säkerhetsfrågor, och det verkade så allvarligt att vi i de första överläggningarna gick med på sekretess, säger Birgitta Wrede, som företrädde Sara i sin roll som personlig ombudsman för chefer.
När de tre stängdes av hänvisades enligt facket till fara för rikets säkerhet, kopplat till passerkortshanteringen, men säkerhetsfrågorna försvann sedan snabbt från diskussionerna.
– Man la först upp det som mycket allvarliga säkerhetsrisker och jävsanklagelser, sedan krympte det ihop till en tummetott, säger Birgitta Wrede.
Utredningsrapporten som rättskansliet beställt från advokatfirman Flood Herslow Holmes kostade skattebetalarna 526 296 kronor, och är en av de mer kostsamma. Advokatbyrån hade uppdraget att undersöka om de anställda hade gjort sig skyldiga till kränkande särbehandling, liksom till olika brott som bedrägeri, oredligt förfarande och trolöshet mot huvudman.
Senare beslutade sig Karolinska för att göra ett omtag med utredningen och undersöka om de tre hade brutit mot interna regler vid rekrytering och när e-tjänstekort utfärdades.
Till slut landade advokaterna i att Sara gjort sig skyldig till kränkande särbehandling i två fall. De bedömde också att hon i två fall varit jävig i samband med rekrytering, bland annat då en nära släkting sökt jobb internt på hennes enhet. Hon själv och facket tillbakavisar anklagelserna.
– Hon hade följt delegationsordningen och fått godkänt av sina chefer. Vad mer kan man begära i en offentlig förvaltning, säger Birgitta Wrede.
Visselblåsningen som uppgavs ha startat utredningen fanns inte dokumenterad, visade det sig.
Personalpolitiken på Karolinska har bidragit till att anställda valt att lämna sjukhuset. En tidigare anställd med god insyn säger att rättskansliet drivit flera personalärenden för hårt.
– Juridik är sällan svartvitt, det finns mycket gråzoner. I och med rättskansliet har det blivit väldigt svartvitt, säger den tidigare anställde och nämner särskilt ärendet med gruppen från Mellanöstern som exempel på hur sjukhuset gick för hårt fram.
– Det handlade om svågermentalitet, men absolut inte om någon utlandskonspiration. Omfattningen och de åtgärder som vidtagits framstår som oproportionerliga och det skulle aldrig hålla i en domstol, säger hen.
Den tidigare anställde påpekar att det ständigt dyker upp personalärenden som måste hanteras på ett stort sjukhus.
– Det finns personer som absolut inte ska arbeta inom sjukvården. Men här har man börjat driva personalärenden på ett sätt som inte är rättssäkert. Det ryker lite, och man ser en hel skogsbrand. Och det har blivit dyrt för Karolinska.
Fakta.Avstängning av anställda
Kollektivavtalet för kommuner och regioner medger att anställda kan stängas av från arbetet i upp till 30 dagar vid allvarlig försummelse i arbetet, eller vid misstanke om brott som kan ge fängelse.
På Karolinska universitetssjukhuset har 112 anställda stängts av mellan 2020 och maj 2024.
Utöver utköpen har Karolinska sedan 2021 betalat cirka 5,5 miljoner för anställda som avskedats och sedan fått ersättning i efterhand, genom skadestånd och ekonomiska överenskommelser.
Birgitta Wrede tycker sig se en trend i att offentliga arbetsgivare i regioner och kommuner överutnyttjar möjligheten att stänga av anställda. På Karolinska har över 100 personer stängts av från arbetet sedan 2020.
– Det är ett enormt ingripande, som den som har makten ska vara återhållsam med. När man är avstängd tar de ens dator och telefon, och man isoleras från sin arbetsplats. Det försvårar möjligheten att kunna rentvå sig för man kommer inte åt mejl och dokument som kan motbevisa anklagelserna, säger Birgitta Wrede.
Sjukhuset polisanmälde Sara och hennes kollega. Polisanmälan gjordes i maj 2022 och ligger hos bedrägerisektionen. Inga resurser har skjutits till utredningen ännu, och det går inte att säga när den ska börja, enligt polisen.
Sara fick till slut betalt av sjukhuset efter en förlikning – en årslön. Även hennes kollega har kompenserats med nio månadslöner.
– Det beror på att arbetsgivaren inte har saklig grund för avsked, och att det därför inte skulle hålla i domstol. Det tvingar fram en förlikning, säger Birgitta Wrede.
Släktingen avskedades aldrig, men blev utköpt med 24 månadslöner.
Förlikningen kom till efter central förhandling med SKR. Sara säger att hon var beredd på att fortsätta striden ända upp i Arbetsdomstolen. Hon har mått dåligt. Länge fick hon hjärtklappning bara av att passera Karolinska på motorvägen. Det dröjde nästan två år innan hon fick ett nytt jobb. Hon beskriver sjukhuset som en sekt.
– Antingen är du med eller så utesluts du. De trodde inte att vi skulle kämpa, säger Sara.
DN har sökt Karolinska under en veckas tid för en intervju om Saras fall, de höga avgångsvederlagen och kritiken mot rättskansliet, och specifikt sökt rättskansliets chef Helena Sundén. I stället svarar tillförordnade HR-direktören Zilla Jonsson skriftligt.
Hon lyfter att Karolinska och sjukhusets chefer är skyldiga att se till att lagar och regler följs och att de är skyldiga agera på oegentligheter och missförhållanden. Samtidigt måste sjukhuset agera på ett sätt som upplevs som opartiskt och rättssäkert, poängterar Jonsson.
Hennes bild av de avstängningar som skett under 2024 är att det inte funnits någon systematik, utan att det gjorts en bedömning i varje situation. När det gäller fallet med gruppen från Mellanöstern, så uppger Zilla Jonsson att ”de som arbetat med ärendet”, bestämt dementerar att det funnits någon avsikt att misstänkliggöra individer eller grupper.
Sara heter egentligen något annat.
Fakta.Utköp
● Sakliga skäl för att säga upp någon är arbetsbrist, exempelvis vid omorganisationer, och personliga skäl, exempelvis vid allvarlig misskötsel, illojalitet eller brott. Om sakliga skäl saknas kan en arbetsgivare som vill bli av med en anställd erbjuda ett utköp.
● Storleken på utköpet är en förhandlingsfråga. En tumregel är att ju mer arbetsgivaren vill bli av med en anställd och ju mindre sakliga skäl det finns, desto mer pengar.
● Enligt kollektivavtalet gäller uppsägningstider på mellan en och sex månader, beroende på anställningstid och om det är den anställde eller arbetsgivaren som säger upp. Beloppen för utköp brukar motsvara tre till tolv månadslöner, ibland 18 och i enstaka fall 24. Villkoren i en överenskommelse är en förhandling mellan den anställde och arbetsgivaren.
● Även om det finns sakliga skäl kan arbetsgivaren erbjuda den anställde en summa pengar och arbetsbefria denna, mot att denne säger upp sig själv, så att det blir lättare att söka nytt jobb.
● Om arbetstagaren inte accepterar ett erbjudande om utköp kan det bli en arbetsrättslig process som till slut kan avgöras i Arbetsdomstolen, AD. I det aktuella fallet slutade tvisten med förlikning efter central förhandling med SKR.
Källor: Region Stockholm, SKR, Vision