Förra året förlorade svenskarna 2,3 miljarder kronor i investeringsbedrägerier. Bland annat genom den uppmärksammade typen av bedrägerier där offret leds in genom annonser i sociala medier. Det uppger Finansinspektionen som har analyserat brottsligheten och rapporterar sin lägesbild till regeringen på torsdagen.
Under de tre första kvartalen 2024 har 2 469 investeringsbedrägerier anmälts enligt myndigheten. Siffran för hela 2023 var 3 961.
– Läget är rätt illa. Dels med tanke på att anmälningarna ökade med 50 procent från 2022 till 2023, dels med tanke på hur storleken på brottsvinsterna sticker ut jämfört med andra bedrägerier. Det är alarmerande, säger Mikael Sandahl, finansinspektör och expert på investeringsbedrägerier på Finansinspektionen.
De stora svenska bankerna är enligt Mikael Sandahl bättre på att identifiera och stoppa misstänkta transaktioner än många andra. Men det hindrar inte bedragarna. I stället syns ofta ett mönster där den utsatta övertalas att använda mindre nischbanker i utlandet för att flytta pengarna.
– Bedragaren är ganska väl medveten om att det kan vara svårt att genomföra överföringar med vissa banker, då har man försökt hitta den här typen av digitala banker där kontrollerna verkar vara lägre och där man inte stoppar överföringar på samma sätt, säger Mikael Sandahl.
Det är framför allt bankerna som har möjlighet att reagera och stoppa den lurade från att bli av med sina pengar. När bedrägeriet gått så långt att det är en polissak är pengarna i regel redan försvunna och ospårbara, och brottslingarna kan vara lika svåra att komma åt.
– Man ska inte ha några stora förhoppningar om att kunna få tillbaka pengar som har förlorats i sådana här bedrägerier, säger Mikael Sandahl.
– Jag hör ganska ofta från de jag pratar med att polisen lägger ner ärendena ganska snabbt, men vi uppmanar ändå till att anmäla för att polisen ska få en samlad bild och även för att de ska kunna ha informationen i sitt samarbete med andra myndigheter.
I Finansinspektionens uppdrag att analysera och rapportera läget kring investeringsbedrägerier till regeringen ingår också att komma med förslag på åtgärder.
Åtgärderna handlar bland annat om att bankerna på ett bättre sätt ska kunna använda sig av Finansinspektionens varningslista. Där finns i nuläget över 25 000 aktörer som Finansinspektionen eller tillsynsmyndigheter i andra länder varnar för.
– Vi har fått signaler på att bankerna skulle kunna använda den bättre om formatet på den stämde bättre överens med vad de behöver, säger Mikael Sandahl.
Bankföreningen har tidigare gått ut och sagt att dess medlemmar ska börja införa utökade säkerhetsåtgärder för att förhindra bedrägerier, till exempel möjligheten att kräva signering av en utvald närstående vid stora transaktioner eller fördröjning vid stora överföringar. Detta säger Finansinspektionen är viktigt att alla banker kommer igång med.
– Vi vill att man fortsätter med det man har påbörjat så att alla banker kommer igång med arbetet att med att motverka bedrägerier så tidigt det går. Alla banker och finansiella institut som gör betalningar och överföringar behöver komma igång med det.
Så skyddar du dig
Mikael Sandahls tre bästa tips för att inte låta sig luras.
● Var oerhört skeptisk till erbjudanden i sociala medier och digitala kanaler. Låter det för bra för att vara sant så är det förmodligen det.
● Investera bara genom företag som faktiskt har tillstånd att erbjuda investeringstjänster. Det kan man kontrollera via Finansinspektionens företagsregister.
● Kontrollera också om företaget du är i kontakt med finns med bland de tusentals aktörerna på Finansinspektionens varningslista. Får du träff bör du avbryta kontakten med företaget. Om företaget inte finns med kan det dock fortfarande vara ett bedrägeri.
Läs mer: Gunilla räddades från bedragarna