Medicinska genombrott kan ske när man minst anar det. Ibland är det så enkelt att ett etablerat läkemedel mot en specifik sjukdom visar sig bota ett annan, orelaterad åkomma.
Läkemedlet Ozempic är ett exempel. Det utvecklades ursprungligen för att behandla typ 2-diabetes. Det visade sig senare också vara effektivt vid viktminskning. Ett annat exempel är de så kallade SGLT2-hämmarna (Jardiance, Forxiga). De togs fram som skydd mot njurproblem – men används i dag också vid hjärtsvikt.
Nu kommer ytterligare en möjlig återanvändning av ett läkemedel. Den här gången handlar det om vaccin mot bältros.
Bältros är en infektion som ger feber, mycket smärtsamma utslag och vätskefyllda blåsor. Det orsakas av viruset varicella zoster, som också ger vattkoppor. Efter att man haft vattkoppor kan viruset ligga vilande i nervceller i kroppen och aktiveras som bältros senare i livet. Det drabbar nästan var tredje svensk.
Det finns två godkända vaccin som skyddar mot bältros; Shingrix och Zostavax. De flesta får i dag Shingrix, som ger bättre skydd än föregångaren Zostavax. Enligt läkemedelsföretaget GSK har 220 000 svenskar valt att vaccinera sig med Shingrix.
Vaccinet kan visa sig bli en del av lösningen på folksjukdomen demens. Personer som tog sprutan Shingrix levde i snitt 164 dagar längre utan att få diagnosen demens jämfört med dem som fick det äldre vaccinet Zostavax. Det visar en ny stor studie från universitetet i Oxford, baserad på data från USA.
Det äldre vaccinet har redan i flera studier visat sig minska risken för demens, men kritiker har pekat på problem. Forskarna har till exempel jämfört vaccinerade med ovaccinerade grupper, en design som kan ge så kallat selektionsbias. Individer som väljer att vaccinera sig är generellt friskare än de som väljer att inte göra det, och därför blir resultaten inte tillförlitliga.
I den nya studien, som är publicerad i tidskriften Nature Medicine, har forskarna använt ett finurligt sätt att komma runt problemet. De har jämfört 100 000 amerikaner som fick det nya vaccinet, som började användas i USA 2017, med en lika stor jämförbar grupp som fick det äldre vaccinet. Forskarna undersökte sedan vilka som fick en demensdiagnos (främst Alzheimers sjukdom) fyra-sex år efter vaccinsprutan. De kunde se att det nya vaccinet gav 17 procent lägre risk för demens.
Resultaten stärker tidigare fynd som pekar på att virusinfektioner som utgår från det centrala nervsystemet på längre sikt också kan ge upphov till vissa demenssjukdomar. Redan på 1990-talet började forskare misstänka att det finns en koppling mellan just bältros och demens.
Det är möjligt att det inte är vaccinet i sig som ger skyddet. Kanske handlar det om att undvika att få en kraftig virusinfektion som kan trigga sjukdom. Man har nämligen tidigare sett kopplingar mellan andra infektioner och demens, men frågan är kontroversiell.
Det är för tidigt att rekommendera någon att ta bältrosvaccin för att slippa få demens i framtiden. Den nya studien är en observationsstudie som bara visar en koppling mellan vaccinsprutan och demens, medan mekanismen fortfarande är okänd. Det behövs flera stora kontrollerade studier, menar forskarna.
Till dess får vi hålla oss till det vi redan vet. Nämligen att risken minskar om vi har hälsosamma vanor som att äta nyttigt, vara fysiskt aktiv, utmana sig kognitivt på olika sätt, umgås med vänner och att ha koll på blodtrycket.
Fakta.Demens
Omkring 150 000 svenskar lider av demens. Demens innebär att man har fått en omfattande försämring av funktioner som intellekt, minne och personlighet. Demens orsakas av sjukdomar som kan drabba hjärnan. De vanligaste symtomen är glömska, försämrad språklig förmåga samt svårigheter att skriva, räkna, känna igen, orientera sig och klara praktiska sysslor. Risken ökar med stigande ålder.
Den vanligaste demenssjukdomen är Alzheimers sjukdom. Vaskulär demens står för mellan 25 och 30 procent av alla fall av svår demens i Sverige, och beror på cirkulationsrubbningar i hjärnan, exempelvis efter en stroke.
Källa: Nationalencyklopedin
Läs mer:
Levnadsvanorna som kan minska risken för demens
Därför är det så svårt att hitta bot mot Alzheimers sjukdom
