Expert: ”Export central för låga elpriser i Sverige”

I dag kommer 40 procent av den svenska elproduktionen från vattenkraft. Kärnkraft står för 30 procent, medan 20 procent kommer från vindkraft. Den övriga delen kommer från solkraft, fjärrvärme och från vissa industrier, framför allt inom massaindustrin, som producerar el.

Sverige har under de senaste åren också blivit ett av de största europeiska elexportländerna, enligt Lennart Söder, professor i elkraftsteknik vid KTH i Stockholm.

– Vi har aldrig varit en så stor exportör som under de tre senaste åren. 2022 exporterade vi mest el av alla länder i Europa. Sverige importerar också väldigt sällan el. Förra året importerade vi som land el enbart under en procent av årets alla timmar, säger han.

Trots att vi i dag tillhör de största elexportörerna i Europa menar Lennart Söder att en framtida utbyggnad av elproduktionen är nödvändig för att tillgången till billig el i Sverige även framöver ska kunna tryggas.

– Har vi inte även fortsättningsvis väldigt gott om el i Sverige kommer den att bli dyrare än omvärldens. Det är den stora exportvolymen som gör att vi har billig el, och då vi måste ha billigare el än omvärldens för att de ska vilja importera, säger han och tillägger:

– Det finns mängder av förslag på industrier som vill etablera sig i Sverige, men om alla kommer hit fördubblas vår konsumtion. Dessa planer bygger på att elen är billigare än omvärldens.

Under 2000-talet har elförbrukningen i Sverige minskat, och 2023 hade vi den lägsta elkonsumtionen sedan 1986. Det beror delvis på att många började effektivisera sin användning av el i spåren av de höga priserna 2022, enligt Lennart Söder.

– Det är ett beteende som fortfarande finns kvar. Dessutom är nybyggda hus mer energieffektiva, precis som exempelvis nya kylskåp, värmepumpar och datorer, säger han.

I den pågående klimatomställningen blir också tillgången till el en alltmer aktuell fråga. Med kraven på en klimatmässigt mer hållbar energiförsörjning ökar utmaningarna att hitta fossilfri el till låg kostnad för fossilfria stålverk, batterifabriker och bensin- och dieselfria transporter.

Enligt en utredning, som under sommaren gjordes på uppdrag av regeringen, kan en mindre del av behovet av el fyllas med hjälp ny kärnkraft. Ett av utredningens huvudspår går ut på att staten ger ett högt garanterat elpris och kraftigt subventionerade lån på ett antal hundra miljarder kronor till företag som investerar i ny kärnkraft.

Enligt Lennart Söder är förslaget om statliga subventioner för att enbart bygga ut kärnkraften problematiskt.

– För det första måste man fundera på om staten överhuvud taget ska lägga sig i. Och anser man att det inte byggs tillräckligt mycket är det ganska märkligt att man bara väljer ett sorts kraftslag som ska få stöd. Varför ska inte alla få stöd på ett teknikneutralt sätt?

Lennart Söder menar även att det är viktigt att vara medveten om att resultaten av en satsning på ny kärnkraft ligger långt fram i tiden.

– Det tar lång tid att få i gång de här kärnkraftverken. Det billigaste alternativet inför framtiden skulle, enligt min uppfattning, vara en utbyggnad av vindkraft på land, säger han.

Ännu en aktuell fråga är den oro som många känner inför höga elpriser, liknande de som under vintern 2022 slog hårt mot de svenska hushållen. En viktig förklaring till de höga priserna var att Europa, i spåren av Rysslands fullskaliga anfallskrig mot Ukraina, snabbt ville göra sig mer oberoende av rysk naturgas, enligt Lennart Söder.

Han understryker att händelser i omvärlden har stor påverkan på det svenska elsystemet.

– Det råder en missuppfattning om att de svenska elpriserna bara handlar om vad som händer i Sverige. Mellan år 2022 och 2023 hände inget avgörande i Sveriges elproduktion, men elpriserna sjönk till mindre än hälften i södra Sverige. El ses av någon anledning mycket mer som något nationellt, trots att det handlas otroligt mycket över hela Europa, säger han.

Var den kommande vinterns elpriser kommer att landa är ännu oklart. EU-ländernas import av rysk naturgas, som levereras via rörledningar, har dock under de senaste åren minskat radikalt. Från att 2021 ha importerat över 40 procent rysk naturgas landade siffran 2023 i stället på cirka 8 procent, enligt statistik från Europeiska rådet.

I stället har de europeiska länderna i allt högre grad börjat köpa flytande naturgas (LNG) som levereras via fraktfartyg från bland annat USA och Algeriet. Importen av LNG leder också till ett större oberoende av den ryska naturgasen, enligt Lennart Söder.

– Det innebär att Europa numera kan köpa gas från hela världen, säger han.

Läs mer:

Efter krisen – lägsta elpriserna på över 20 år

Ebba Busch om Vattenfall: ”De har inte koll på sina grejer”