Opera
”María de Buenos Aires”
Tangoopera av Astor Piazzolla och Horacio Ferrer
Solister: Luciana Mancini, Alejo Falces, Ewa Fröling
Orkester: Gränslandet
Dirigent: Christian Karlsen
Scen: Folkoperan, Stockholm
Astor Piazzolla skapade sin oförlikneliga Tango Nuevo redan på 1950-talet, men det skulle dröja till den fick fäste utanför Argentina. Så också med hans tangoopera från 1968 om den mystiska, mytiska María från Buenos Aires. Det är först i vårt århundrade, och efter Piazzollas död, som denna mustigt surrealistiska ”operita” erövrat den internationella scenen.
Piteås kammaropera gjorde den på svenska 2011 med Annika Skoglund i titelrollen. Men i dag är det svensk-chilenska Luciana Mancini som ”äger” Piazzollas primadonna, och det gör hon omväxlande med barockoperor runt om på kontinenten.
För några år sedan rev hon ner den klassiska klubbscenen under Skanstullsbron när Gränslandet gav ett smakprov. Nu har Gränslandet, det vill säga dirigenten Christian Karlsens pop-up-orkester, invaderat Folkoperan i två fullsatta föreställningar med Luciana Mancini i spetsen. Inte för att man blir så mycket klokare på vem denna María är, men gud så häftigt det låter om storskalig Piazzolla i sensuell helfigur.
Snarare än opera är ”María de Buenos Aires” ett dansoratorium med berättare, talkör och en manlig tangosångare vid sidan av titelpartiet. Ewa Fröling, lite tvekande till en början, skanderar allt mäktigare som ”El Duende”, stadens ande, hur María blir till – ”en dag när Gud var full”. Från förorten kommer hon till Buenos Aires, gudinnelik, för att mot bättre vetande gå ner sig bland tjuvar och horor.
Med smäktande ballader växlar Alejo Falces i roller som gatusångare, skurk och psykoanalytiker medan Mancinis María går under, uppstår som skugga och sedan föder sin egen inkarnation. Librettot är närmast hallucinatoriskt surrealistiskt; myllrande av kortspel, fylla, marionetter, cirkus, fotboll. Men central i den poetiska bråten förblir tangon, sidenlen och stenhård.
Luciana Mancini är magnifik med sin glödheta bröströst, perfekt matchad till den lyxiga orkestern med profilerade solister som Jacob Kellermann på elgitarr, Jens Lundberg på bandoneon och David Huang på piano. Hoppas nu att denna snygga produktion kan återkomma, gärna kompletterad med dansare.
Läs mer om opera och alla texter om musik