– Det blir som när Hjalmar Mehr rev Stockholm, de förstör hela samhället!
Från åhörarbänken höjer bronshjälten från fotbolls-VM 1994 Thomas Ravelli rösten.
Det är oktober och informationsmöte för invånarna i Härryda någon mil öster om Göteborg, där Mölnlycke, där Ravelli bor, är centralort.
Regeringens förhandlare, landshövding Sten Tolgfors, står på scenen intill myndighetschefer, politiker och experter.
Han drar argumenten för varför även Härrydas invånare bör se sig som vinnare när det nu, till slut, finns en gemensam plan för en ny järnväg mellan Göteborg och Borås.
– Göteborg klarar inte av fler bussar, taket är nått, rikvägen är överbelastad, det vet alla som kör den, säger landshövdingen.
Nästan två timmars information och frågestund är över och publiken, många män och villaägare, reser sig för att gå hem. Thomas Ravelli muttrar halvhögt:
– Jaja, det är väl inget att göra åt, det är som det är.
Nu, fem veckor senare, ska kommunfullmäktiges 51 ledamöter fatta två historiska beslut: Om den tänkta järnvägens så kallade tillåtlighet och om kommunen ska delta i medfinansieringen med 120 miljoner.
Av tio partier i Härrydas fullmäktige väntas åtta säga ja. Sverigedemokraterna, och lilla Kommunpartiet, säger nej.
Den konfrontation som i flera år funnits här mellan Moderaterna och SD kommer åter i dagen, där SD:s gruppledare Peter Arvidsson utmanar M-ledaren Per Vorberg i ett för Moderaterna, men även Socialdemokraterna, känsligt läge.
Många som bor i Mölnlycke där Trafikverket tänker sig att järnvägen ska dras i en lång bergtunnel, anser att politikerna tidigare gett löften om att säga nej till statens plan för järnvägsspåren genom kommunen.
M och S säger i dag att det gamla beskedet gällde en annan och för kommunen sämre lösning – och dessutom finns, i realiteten, inte mycket att välja på.
Så röstar fullmäktige ja på torsdagskvällen, vilket allt talar för, hoppas SD-ledaren Peter Arvidsson på vapnet kommunal folkomröstning genom ett så kallad folkinitiativ.
Partiet fick nej när han la förslaget i kommunstyrelsen 24 oktober, men om minst 3 000 invånare skriver på en lista måste fullmäktige ändå ta sig an frågan.
– Jag är inte naiv, en sådan omröstning skulle bara vara rådgivande. Men det är klart att signalen är viktig, och det vore viktigt att den kom från folket, inte från oss i partipolitiken, säger Peter Arvidsson.
M-ledaren Per Vorberg är ordförande i kommunstyrelsen och i den rollen har han haft att hantera ett tryck från regeringen, ledd av hans eget parti. Men också från hela regionen; skulle han bli den som uppfattades ha hindrat den största infrastruktursatsningen i Västsverige i modern tid?
– Ni kanske tycker vi är kalla, att vi inte bryr oss, men det gör vi verkligen. Jag förstår oron jättemycket, tro mig, verkligen, säger han närmast vädjande under informationsmötet
En lokal folkomröstning då? Vorberg avfärdar tanken, tycker att ”det ska vara lätt att sätta sig in i helhetsfrågan”, och det är det minsann inte här, säger han till publiken – där en del morrar tillbaka om att de minsann är läskunniga.
Nationella intressen – och lokala. I Härryda handlar det 2024 om en järnväg. På andra håll i landet står slagen om vindkraft, på land eller till havs. Om gruvor. Om kraftledningar. Om försvarets behov.
Frågor där staten länge kunde peka med hela handen och etablera sånt som kraftverksdammar eller kärnkraftverk även där det protesterades – men där vad som sågs som nationens intresse ändå nästan alltid vann.
Har vågskålen börjat tippa åt andra hållet? Priset att köra över blivit för högt?
– Jag skulle säga att såna här beslutsprocesser numera alltid blir ett förhandlingsspel där staten bara är en av flera aktörer och där det inte finns någon enkel lösning, säger David Karlsson.
Han är professor och forskare vid Förvaltningshögskolan i Göteborg och har ett fokus på lokala demokratins aktörer och institutioner.
– Engagerat motstånd mot infrastrukturprojekt är politiskt sprängstoff. Även om staten säkert vill fatta besluten själv, är det också bekvämt att decentralisera ansvaret för att bemöta motståndet.
Men att en snygg utväg skulle finnas i lokala folkomröstningar som opinionsgrupper driver fram, det tror han inte alls.
– Folkinitiativ är ett problematiskt institut som är som konstruerat för att skapa motsättningar i den lokala demokratin.
En ”lose-lose-situation”, kallar han den.
– Ett sånt här folkinitiativ i till exempel Härryda skulle förstås säga nej till förslaget, och då hamnar den politiska majoriteten i en rävsax som det är svårt att ta sig ur.
Fakta.Hjalmer Mehr rev i Klara i Stockholm
Hjalmar Mehr var en socialdemokratisk politiker i Stockholm där han som finansborgarråd hanterade den så kallade Norrmalmsregleringen där bygget av tunnelbaneuppgången som hotade almarna i Kungsträdgården var en del.
Han fick också ta emot mycket kritik för rivningarna i de så kallade Klarakvarteren i Stockholm, åtgärder som han försvarade.
Källa: DN m fl.
