Donald Trumps och Elon Musks allt mer närgångna umgänge de senaste åren nådde nya höjder under valkampanjen och nu har Tesla- och X-ägaren erbjudits en officiell roll i Trump-administrationen: han ska effektivisera den amerikanska staten, heter det, ”skära i byråkratin”. Det har väckt frågor kring framtiden för plattformen X (tidigare Twitter) som Elon Musk, genom en dramatisk process, förvärvade 2022.
Den brittiska dagstidningen The Guardian meddelade på onsdagen att de överger X, som de kallar för en ”toxisk” medieplattform, och anklagar Elon Musk för att ha använt dess inflytande i politiskt syfte. Dagen därpå tog även spanska La Vanguardia avsked av plattformen.
Att etablerade medier börjar lämna X beror på att man inte längre vill kopplas till Elon Musk, menar Christian Christensen, forskare i journalistik vid Stockholms universitet.
– Förutom att Musk öppet attackerar många av de medier som är aktiva där så har användandet av X börjat ses som en acceptans av vad Elon Musk håller på med ideologiskt.
”Vi kommer för närvarande inte att publicera något på X från våra officiella konton”
Dagens Nyheter har sedan en tid dragit ned sin aktivitet på plattformen och prioriterar i stället andra sociala medier.
– Sedan Elon Musk tog över har plattformen alltmer smält samman med hans egna och Donald Trumps politiska ambitioner, samtidigt som klimatet på X blivit mer hårt och extremt. Därför kommer vi för närvarande inte att publicera något där från våra officiella konton, säger DN:s chefredaktör Peter Wolodarski.
Det hårda samtalsklimatet på X märker även tidningen Kvartals chefredaktör Jörgen Huitfeldt av. Han kallar det ”ohövligt, otrevligt och okonstruktivt”. Men att Elon Musks roll i valrörelsen skulle ha påverkat innehållet på X är inget han reflekterat över, och det finns inga planer på att Kvartal ska lämna plattformen.
– Många är trots allt där, inte minst många som sprider journalistiskt innehåll vidare. Det är ett sätt för oss att nå ut egentligen, det är så enkelt.
Jörgen Huitfeldt jämför Elon Musk med plattformens tidigare ägare:
– Musk är en yttrandefrihetsfundamentalist, och jag har svårt att se att han kommer att börja censurera människor på motsvarande sätt som under Jack Dorsey-regimen.
Det finns de som hävdar att Elon Musks ledarskap över X har banat väg för Trumps valrörelse och att algoritmerna förändrats sedan hans tillträde. Utöver att Musks egna inlägg ofta syns högst upp på hemsidan, lyfter journalistikforskaren Christian Christensen fram att den ”blå bocken”, som tidigare fanns för att verifiera kända personers identitet, i dag bara betyder att man betalat åtta dollar i månaden. Man har sett att det bland de som betalar för ett sådant konto ofta sprids ideologiska budskap som passar in i Trumps politiska ambition. Dessutom hamnar de högre upp i kommentarsfälten.
– Man får försprång i diskussionen om man betalar, säger han.
Trots det stannar alltså många medier kvar på X. Ett exempel är SvD, som förvisso inte prioriterar X särskilt högt i dagsläget.
– Om personer hittar till oss därifrån är det bra, men det är inte en jätterelevant plattform, vi lägger inte stora resurser och får inte samma trafik därifrån längre, säger SvD:s redaktionschef Erik Hedtjärn.
”Någonstans måste man sätta ned foten och säga att vi flyttar oss inte”
Efter stor diskussion, både på tidningssidorna och internt på redaktionen, har även Dagens ETC landat i att det finns ett värde i att vara kvar på X – som motvikt, för att ”inte låta Trump vinna”.
– Att stanna som journalistisk produkt ser jag som en motståndshandling i dag. Individer eller medier som står för grundläggande värden som mänskliga rättigheter ska inte fly från plattform till plattform allteftersom de blir högerextremt dominerade. Någonstans måste man sätta ned foten och säga att vi flyttar oss inte, säger Dagens ETC:s chefredaktör Andreas Gustavsson.
Han tycker att diskussionen framöver borde handla mer generellt om de stora techbolagens inflytande över det offentliga samtalet.
– Många stora plattformar slipper kritik. Jag noterar att väldigt många medier finns kvar på exempelvis Facebook, som jag skulle säga är minst lika problematisk.
”Jag tror att X är en förlorad plattform”
Karin Schmidt, redaktionschef på Aftonbladet, ser saken på ett annat sätt.
– Jag tror att X är en förlorad plattform, säger hon.
Aftonbladet lade ut sin sista tweet den 6 september 2023. Karin Schmidt beskriver beslutet i redaktionsledningen sensommaren 2023 som enhälligt: tiden var mogen för Aftonbladet att lämna X. De har inte märkt av några negativa reaktioner varken från journalisterna själva eller från läsarna.
– Det har gått alldeles utmärkt. Jag tror att vi tog det som hände på Twitter på för stort allvar, när vi egentligen borde ha sett det som ”den lilla ankdammen Twitter”.
I stället läggs mer fokus på andra sociala medier. Ett sådant är den kinesiskägda appen Tiktok, som också fått kritik för att sprida desinformation, och dessutom bedöms vara en säkerhetsrisk av bland annat USA.
– Till skillnad från X tror jag att det är så viktigt att vi är på Tiktok, där kan vi vara ett motflöde till fake news.
En timme efter The Guardians avskedsartikel kom svaret från X-ägaren Musk: ”De är irrelevanta”.
Journalistikforskaren Christian Christensen hävdar det motsatta.
– Om de etablerade mediebolagen försvinner ockuperas X nästan enbart av desinformation och skvaller. Även de användare som inte håller med dessa medier kommer att tänka: ”Vad är det för poäng att vara kvar här?”. Det blir en sakta död.
