”Folk kanske tycker att jag är sjuk i huvudet”

Frida Westman sätter foten fel i en landning och det blir konsekvenser direkt.

Den konstgjorda vinden har en hastighet på 180 kilometer i timmen och kastar Frida bakåt. Det tar inte ens en sekund. Och så sitter hon i skyddsnätet bakom.

I pausen skrattar hon, hon kände sig som en fluga i ett nät.

Humöret är en spegel av att hon efter betydligt värre motgångar är på väg tillbaka igen. Att hon inte har skidor på fötterna när hon tränar i tunneln är ett bevis för att hon har en bit kvar.

Det konstiga är att jag inte tänker så om någon annan, bara om mig själv.

Efter träningspasset låter Frida Westman fingret vandra över sina knän.

Alla ärr berättar om en karriär som gått på smäll på smäll på smäll på smäll på smäll på smäll.

Sex smällar. Sex knäoperationer.

Flera förstörda säsonger.

Det har varit korsband och menisk och korsband och korsband igen. Senaste operationen var en ärrklump från en tidigare operation, den togs bort tidigare i höstas.

Så när DN sätter sig ner med Frida Westman efter passet i en vindtunnel i ett industriområde nära Bromma flygplats är frågan given:

Hur orkar du försöka ta dig tillbaka gång på gång?

– Ja, det frågar jag mig själv också. Jag vet inte riktigt. Folk kanske tycker att jag är sjuk i huvudet.

Varför skulle folk tycka det, för att du inte slutar?

– Ja. Eller, jag vet ju inte hur folk tänker. Det konstiga är att jag inte tänker så om någon annan, bara om mig själv.

Folk kanske tycker att det är fascinerande att du inte ger upp?

– Ja, kanske.

2018 åkte hon på två korsbandsskador inom loppet av några månader. Den andra krävde en operation som höll henne borta från hoppning i ett år.

Vid 23 års ålder kan hon allt om långa rehabperioder.

– Första gången visste jag inte vad jag gick in i, hur omfattande det är och hur mycket det tar mentalt. När jag gick in i rehaben den här senaste gången visste jag mer. Det är inte lätt om man säger så.

– Men om man verkligen vill något måste man jobba hårt för det. Om läkarna säger att knät ser bra ut så kommer jag att köra hårt. Och jag känner ju att jag varit så nära toppen.

Jag tycker inte om när man inte känner fötterna i skon men där var det bara att bita ihop.

I OS 2022 visade hon sin kapacitet när hon hade fjärde och sjätte längsta träningshoppen.

– Sedan fick jag is på brillorna. Det var jobbigt, säger Frida om tävlingsdebuten i ett OS.

Det blev en 16:e plats i 20 minusgrader i Peking.

– Det var kallt. Fötterna blev ju helt…

Frida tystnar och minns.

– … jag tycker inte om när man inte känner fötterna i skon men där var det bara att bita ihop.

Närmast världstoppen var hon 6 november 2022. I polska Wisla blev hon trea, den första pallplatsen i världscupen för en kvinnlig, svensk backhoppare.

Frida Westman hade ändå ingen anledning att fira.

– Jag kände att det var något som gick fel i landningen. Men jag hade antagligen för mycket adrenalin i kroppen för att märka av knäet först.

På kvällen kom svullnaden.

– Det var inte så att jag satt på hotellrummet och firade direkt. Samtidigt som jag hade känslan av att ha nått något som jag siktat mot hela livet så hade jag den där osäkerheten: ”Vad ska hända härnäst?”

Svaret blev att en skadad menisk gjorde att hon missade nästan hela säsongen.

Hösten 2023 var Frida tillbaka – bara för att bli skadad igen och få hela förra vintern förstörd.

Att du ändå har varit på pallen, hur viktigt är det nu när du ska tillbaka?

– Det betyder allt. Jag vet att jag varit nära. Om jag inte hade visat resultat så hade det varit svårt att jobba vidare. Och då hade nog inte Roar tränat mig heller.

Hon nickar bort mot tränaren Roar Ljøkelsøy. Norrmannen har själv sex medaljer från OS och VM i backhoppning och fyra VM-guld i skidflygning.

Är en mästerskapsmedalj fortfarande ett mål?

– Alltså…

Jag menar under hela karriären.

– Jaha. Ja. ja. Hundra procent. Jag siktar på att ta OS-guld 2026.

När man frågar Roar Ljøkelsøy om det är ett realistiskt mål, då är det han som nickar bekräftande.

Här kan du ligga mycket längre i luften och jobba mer med detaljer.

De två bor och tränar i vinterns VM-stad Trondheim. Frida flyttade dit för att få så bra träningsmiljö som möjligt. Om hon kommer att tävla där under VM vet hon inte än, hon tänker inte stressa tillbaka.

Den sista tisdagen i oktober är de långt ifrån klassiska backhopparorter.

Utanför ligger flygplatsen som (kanske) snart ska stänga. Vindtunneln i Bromma har inte samma läge, anläggningen är den enda i sitt slag och lockar backhoppare från hela världen. Samma kväll ska tyska landslaget komma.

Det kan verka märkligt att ta sig hit för att flyga i konstgjord vind i en timme. Men den timmen ger lika mycket tid i luften som en hel tränings- och en hel tävlingssäsong i en vanlig backe.

Hur är känslan att vara i luften här mot att hoppa på riktigt?

– Det beror på hur duktig du är, säger Frida Westman. Här kan du ligga mycket längre i luften och jobba mer med detaljer. I en vanlig backe måste du ha mycket mer klart för dig vad du ska göra när du hoppar, här kan du testa lite olika grejer.

Frida Westmans pappa Magnus hoppade i två OS (1992 och 1994). Att hon skulle hänga på och testa var inte så konstigt.

Det är bara några få sekunder det handlar om, därför gör små detaljer ganska stor skillnad.

Fråga Frida om känslan att flyga långt med ett par skidor och du ska inte vänta dig att få en utläggning där känslor blandas med viktlösa, filosofiska tankar.

Svaret handlar mer om teknik och detaljer.

– Det speciella när man flyger är när man får till de tekniska detaljerna som gör att man kan hoppa mycket längre.

– Det kan vara hur du formar kroppen och vinklar skidorna i luften. Om du gör det, så flyger du mer uppe på luften i stället för att skära igenom luften. Det är bara några få sekunder det handlar om, därför gör små detaljer ganska stor skillnad.

Vad tänker du när du sitter på bommen och ska börja ett hopp?

– Då ska man bara veta vad man ska göra. Om du tänker för mycket blir det oftast för kontrollerat, för styrt. Kroppen kan bli alldeles för stel och du tappar energi och höjd. Därför är det bättre att tänka innan du går ut på bommen, bestämma sig och gå igenom det man jobbar med.

Det är så viktigt att vara smart nu och inte ha några mer avbräck i karriären.

Frida Westman har knappt tävlat på en och halv säsong. Inför vintern har hon när vi ses bara hoppat kort för att vänja sig vid landningar. Tio meter. Att jämföra med de 127,5 meter hon landade på vid tredjeplatsen i Polen för två år sedan.

– Det är så viktigt att vara smart nu och inte ha några mer avbräck i karriären.

Vad kan du göra för att minska skaderisken?

– Man kan hoppa med mindre fart så att man inte utsätter sig för något som kan gå dåligt. Man gör saker först när man är mogen för det. Alltså få upp mer fart och hoppa längre och landa därnere i backen.

– För det är det som krävs för att ta medalj. Då måste du kunna hoppa längst ner i backen och göra en bra landning där.