Domarna kan ses som en varning till alla i Hongkong som opponerar sig mot regeringen i staden eller kommunistpartiet i Peking: ni kommer få betala ett högt pris.
De över 40 demokratiaktivisterna dömdes till fängelse i 4–10 år för att ha brutit mot den nationella säkerhetslag som infördes i staden i juni 2020.
Deras brott: de var med och organiserade ett primärval 2020 som skulle utkristallisera vilka kandidater i Hongkongs demokratirörelse som skulle ha bäst chans i Hongkongs officiella val, som skulle hållas senare samma år.
Det låter oskyldigt. Men de tre domarna i målet, alla utsedda av Hongkongs Pekingvänliga regering, anser att de åtalade i slutändan siktade på att störta regeringen och genomföra en typ av revolution, vilket bryter mot den nationella säkerhetslagen.
Domen får kraftig kritik från regeringar i väst och organisationer för mänskliga rättigheter.
– Att ställa upp i val och försöka vinna val är nu ett brott som kan leda till tio år i fängelse i Hongkong, kommenterar Maya Wang, Kina-ansvarig på människorättsorganisationen Human Rights Watch, i ett uttalande.
Hongkong var länge en frihetlig borg i Asien. Staden med sin entreprenörsanda och sitt oberoende rättssystem drog till sig internationella företag. Här var de strategiskt placerade geografiskt, samtidigt som de kunde känna sig trygga med det som tidigare hade rykte om sig att vara ett oberoende rättssystem. Nu har pendeln svängt. Alltfler företag lämnar eller skär ner i Hongkong, och rättssystemet börjar mer likna det politiskt styrda i Kina.
Trots att Kina lovade hög autonomi under mottot ”ett land, två system” vid överlämnandet från Storbritannien 1997 har invånarnas friheter beskurits. När protester rasade i Hongkong 2019 uttryckte många en oro för att staden skulle bli precis som vilken stad som helst i Kina. Nu har deras farhågor blivit verklighet.
En kraftigt bidragande orsak är den nationella säkerhetslag, som klubbades i Peking i slutet av juni 2020. Peking motiverade den med att den behövdes för att lugna ned stämningen i Hongkong. Och det gjorde den. I dag vågar ingen demonstrera i Hongkong. Det finns en rädsla för att bryta mot den vagt formulerade säkerhetslagen. Kritiska röster har tystnat, flytt utomlands eller sitter fängslade.
I stället för att gå mot allmän rösträtt, som är ett mål i Hongkongs minikonstitution, har det demokratiska inslaget i valsystemet minskat. Tidigare valde invånarna hälften av alla parlamentariker i direktval. De nya vallagarna innebär att de bara väljer 20 av de 90 ledamöterna i parlamentet. Och de som får ställa upp i val måste genomgå en granskning och godkännas som ”patrioter”. Slutresultatet är ett parlament med endast Peking-vänliga ledamöter.
Hela samhället har anpassat sig. Den nationella säkerhetslagen lärs ut i skolorna vars läroplan skrivits om till att bli mer ”patriotisk”. Museer, medier och filmindustrin censurerar sig själva för att inte bryta mot lagen.
Tisdagens dom visar tydligt förändringen. Den sätter tidigare respekterade oppositionspolitiker, demokratiaktivister, journalister och fackföreningsanslutna i fängelse. Peking har fått Hongkong dit man vill – kritikerna är nu borta.
En del ser tisdagens dom som slutet för Hongkongs demokratirörelse och oberoende rättssystem. Men den kända demokratiaktivisten Joshua Wong visade stridsvilja när han fördes ut av vakter från rättegångssalen och ropade ”Jag älskar Hongkong!”.
Fakta.Massrättegång
47 demokratiaktivister stod åtalade i ”massrättegången” för brott mot den nationella säkerhetslagen.
De var anklagade för att genom ett planera att omstörta regeringen.
31 av dem erkände brott i hopp om lägre straff. 14 nekade brott och två av dem frikändes.
Straffen som fastställdes på tisdagen är mellan fyra år och två månader och tio år.
Högst straff fick den tidigare juridikprofessorn Benny Tai, tio år. Han anses vara arkitekten bakom primärvalen som lockade över 600 000 väljare och skulle utröna vilka kandidater i demokratirörelsen som hade störst chans i kommande val.
