Ryssland har använt ett nytt sorts vapen i kriget mot Ukraina, bekräftade Vladimir Putin på torsdagskvällen. Det handlade inte om en interkontinental ballistisk missil, som rapporterats under dagen, men väl en medeldistansrobot som färdas i överljudshastighet. Konstruerad för att kunna bära kärnvapen.
Några dagar tidigare hade Moskva rullat ut en ny kärnvapendoktrin: Också ett angrepp med konventionella vapen utfört av ett land utan kärnvapen kan utgöra grund för att svara med sådana. ”Läs den noga”, uppmanade Kreml.
Samtidigt menade Sergej Lavrov att det var en grov eskalering att USA gett grönt ljus till Ukraina att använda skänkta missilers fulla räckvidd.
Detta från utrikesministern för en stat som inte bara under den här veckan, utan i mer än 1 000 dagar, viftat med sina kärnvapen. Som värvat tusentals nordkoreanska soldater till att delta i kriget.
Och som – helt oprovocerat – invaderat ett grannland.
Ordet hyckleri är för litet i sammanhanget. Det finns i princip ingen relation mellan verkligheten och de ord som Kremls talespersoner använder för att beskriva den.
Syftet med torsdagens robotattack och den nya kärnvapendoktrinen är naturligtvis att skrämma oss i väst. Det har man alltså försökt sedan krigets första skälvande timmar.
Långa stunder har Ukraina – trots ett mycket stort stöd från väst – därför tvingats strida med en arm bakbunden.
Målet är att vi ska backa, eller i alla fall tveka. Det senare har Vladimir Putin lyckats med.
I Europa och USA har vi vridit på oss varje gång en ny form av stöd ska skickas till Ukraina.
Hjälmar är okej, de skadar inga ryssar. Pansarskott har främst ett defensivt syfte. Men vi kliver väl inte över någon av Moskvas röda linjer om vi skickar offensiva vapen? Går det bra med haubitsar och stridsflyg?
Och ska Ukraina verkligen få skjuta in i Ryssland? Kan härskaren i Kreml, som ockuperar stora delar av grannlandet, acceptera det?
Långa stunder har Ukraina – trots ett mycket stort stöd från väst – därför tvingats strida med en arm bakbunden.
Putins kärnvapenskrammel är djupt obehagligt. Men vi får – precis som statsminister Ulf Kristersson underströk på torsdagen – inte låta oss skrämmas av det. Backar vi, eller tvekar tillräckligt mycket, faller Ukraina.
Och risken är uppenbar att om vi darrar, så kommer Vladimir Putin dra slutsatsen att hoten kan ta honom mycket längre än till Kiev.
Läs mer:
DN:s ledarredaktion: Därför blir Putin skräckslagen av tanken på ett fritt Ukraina
Lisa Magnusson: Självklart ska vi rädda Molly om ryssen kommer
