Iran bekräftade under söndagen att de ska samtala med Frankrike, Tyskland och Storbritannien om kärnvapen. Det rapporterar Reuters med hänvisning till Esmaeil Baghaei, Irans talesperson för utrikesdepartementet. Samtalen ska hållas fredagen den 29 november, enligt medieuppgifter i schweiziska Genève.
Meddelandet kommer några dagar efter att FN:s internationella kärnenergiorgan IAEA röstade för ökade krav på Iran. De vill bland annat inspektera kärnvapenprogrammet och minska nivåerna av höganrikat uran. Paris, Berlin och London varnade under mötet för att Iran nu kan ha tillräckligt med höganrikat uran för fyra kärnvapen, rapporterar France 24. Rouzbeh Parsi, Irankännare på Utrikespolitiska institutet, påpekar samtidigt att landet inte lär ha all teknik för att bygga och lagra en atombomb just nu.
Rouzbeh Parsi påpekar att samtalen är viktiga – inte minst för att han inte ser en möjlig militär lösning på problemet.
– Även de som säger att det finns en militär lösning vet att det egentligen inte går. Det skulle innebära ett regionalt storkrig vars konsekvenser skulle vara oöverskådliga, säger han.
Den stora utmaningen för samtalen, enligt Rouzbeh Parsi, är att de europeiska länderna har väldigt lite att erbjuda Iran och därmed lite att säga till om. Européernas enda förhandlingsvapen är en piska med avsaknad av en morot. Med tanke på Irans historia lär det inte fungera, enligt Irankännaren.
– Det fungerar inte att endast använda en piska mot Iran, då gräver de ner sig i en skyttegrav och sitter kvar där.
Fakta.Kärnteknikavtalet 2015
● Under Barack Obamas administration slöts ett kärnvapenavtal mellan Iran, USA, Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Ryssland och Kina.
● Avtalet betydde i korta drag att Iran tillät internationella kontroller för att se till att Iran inte kunde utveckla egna kärnvapen i utbyte mot lättade sanktioner mot landet.
● Donald Trump gick ur avtalet 2018 och återinförde ekonomiska sanktioner mot Iran, vilket ledde till att de ekonomiska incitamenten för landet försvann.
● Avtalet gäller fortfarande rent formellt för Frankrike, Tyskland, Storbritannien och Iran – men det följs inte i praktiken.
Källa: DN, Rouzbeh Parsi
När USA drog sig ur avtalet i maj 2018 blev det tydligt att de europeiska länderna hade lite att erbjuda i form av handel, enligt Rouzbeh Parsi. Han säger att Europa är för beroende av amerikanska finansiella institut för att kunna gå runt landets sanktioner.
Under Joe Bidens presidentskap har samtalen mellan ärkerivalerna till länder misslyckats. Anledningen? USA ville ha fler eftergifter från Iran än vid avtalet från 2015.
– När man sitter i Washington och tror sig vara i världens centrum är det lätt att tro att Iran är så desperata på sanktionslättnader att de ger vika. Man glömmer lätt bort att det var USA som bröt mot avtalet och sedan hade lite trovärdighet i Teheran. Det var politiskt omöjligt att sälja in fler amerikanska krav i Teheran, säger Rouzbeh Parsi.
I skuggan av Israels krig i Gaza och Libanon har diskussionen om Irans eget behov av kärnvapen hettat till på hemmaplan i Iran. Hizbollahmilisen i Libanon har länge fungerat som Irans främsta avskräckningsvapen mot Israel och USA. Under kriget har milisen blivit rejält försvagad, då har frågan väckts om att kärnvapen kan behövas för att kunna avskräcka landets militärt överlägsna fiender, enligt Rouzbeh Parsi.
Samtidigt påpekar Rouzbeh Parsi att den iranska ledningen troligtvis vill sätta sig ner och förhandla. Men nu handlar samtalen främst om att vänta på nästa administration.
– Det är lovande att samtal äger rum, alla känner att klockan tickar.
Vad som väntar efter att Donald Trump svärs in som USA:s 47:e president i januari går bara att sia om. Under sin presidentkampanj sa han att USA måste nå en överenskommelse med Iran. Den faktiska strategin kommer dock att avgöras av vilka i den blivande presidentens krets som han väljer att lyssna på, säger Rouzbeh Parsi.
– Där finns hela spektrumet – de som inte vill ha fler krig i Mellanöstern till de som skulle vilja använda militärt våld för att störta den islamska republiken.
Osäkerheten om vad som händer under USA:s nästa mandatperiod kan motivera både de europeiska länderna och Iran att förhandla nu, enligt Irankännaren.
