– Det kändes viktigt att säga ifrån. Jag gissar att det förekommer forskningsfusk här och var, men det här går ut över människor. Vi måste lyfta när något sådant går fel, säger kemiprofessor Pernilla Wittung-Stafshede.
Hon ledde tidigare Chalmers jämställdhetsprojekt Genie, och har som mentor på universitetet kommit i kontakt med flera tidigare anställda vid forskningscentret CBPR.
Dagens Nyheters granskning visar att forskare vid centret under flera års tid utfört experiment på människor – utan tillstånd från Läkemedelsverket.
Problemen uppdagades efter en internutredning på Chalmers tidigare i år, som startade till följd av att flera anställda larmade universitetets ledning om problem i verksamheten. Pernilla Wittung-Stafshede och Maria Asplund, professor i bioelektronik, var två av dem som kontaktade Chalmers rektor.
– Jag blev bekymrad när jag fick höra talas om medicintekniska studier på människor där det fanns misstankar om att det saknades tillstånd, säger Maria Asplund.
Hon har lång erfarenhet av elektroniska implantat och medicinteknisk forskning. Hon har inte arbetat med CBPR, förutom att hon vid ett tillfälle publicerat en artikel ihop med några av forskarna vid centret. Hon blev istället uppmärksammad på bristerna i verksamheten vid en genomgång av tidigare forskning på centret.
– När jag läste om forskargruppen innan jag började på Chalmers tyckte jag ärligt talat att det var roligt att de hade kommit så långt. Det finns många i mitt fält som aldrig kommer till att testa sin teknik på patienter. Det kändes beundransvärt att de lyckats, säger Maria Asplund.
I dag har hennes syn på gruppens framsteg förändrats. Efter Chalmers internutredning har det väckts frågor kring vilken typ av utrustning och material som forskarna har använt och hur väl patienternas implantat fungerat. Något som inte besvaras helt i de publicerade forskningsartiklarna.
– Det är viktigt att vara transparent med metoderna, särskilt när det kommer till forskning som involverar människor, säger Maria Asplund.
På bilder som publicerats på sociala medier syns hur forskare vid CBPR utför tester på en av försökspersonerna med elektroder inopererade i armen. Där syns en härva av sladdar ihopkopplade via ett chip som förvaras i en kartong. Komponenterna är fasttejpade vid en arbetsbänk.
När Maria Asplund får se bilden reagerar hon på hur experimentet verkar vara uppsatt.
För att göra experiment där man stimulerar en människa med el krävs i regel säkerhetsgodkänd och dyr labbutrustning som ska skydda patienten. Två forskare som arbetat på centret bekräftar för Dagens Nyheter att man, precis som på bilderna, i regel använt hemmabyggda lösningar för att göra tester.
– Jag kan inte bedöma experimentet eftersom jag inte var på plats, men det ger så klart inget bra intryck när man lämnar öppet för att små misstag kan få stora konsekvenser. Någon kan snubbla på en sladd eller skriva en decimal fel i datorn och ge patienten en elchock, säger Maria Asplund.
Läs mer:
Hyllade forskare gjorde experiment på människor – utan tillstånd
Experimenten höll på att kosta Mattias livet – två gånger
Ny utredning mot forskarna efter DN:s granskning
