Donald Trump tillträder som USA:s president den 20:e januari och har utlovat en snabb förhandlingslösning på kriget mellan Ryssland och Ukraina. Inför Trumps installation på posten så kommer båda sidor försöka att skaffa sig ett starkt förhandlingsläge, säger militäranalytikern och tidigare överstelöjtnanten Jörgen Elfving.
För Ukrainas del gäller det att bita sig kvar i den ryska Kurskregionen och att försöka skaffa sig löften om fortsatt stöd från övriga västländer även efter det att Trump tillträder.
– Om man nu bedömer att det inte blir något från USA så måste man säkra stödet från annat håll.
Ryssland kommer samtidigt att angripa ukrainsk infrastruktur, i första hand elförsörjningen, för att göra den ukrainska befolkningen mer inställsamma till att president Volodymyr Zelenskyj sätter sig ner vid förhandlingsbordet.
– Sannolikt hoppas man också på en sträng vinter. Det skulle innebära att det blir en fråga om överlevnad för den ukrainska civilbefolkningen. Acceptansen för en förhandlingslösning ökar när tillvaron blir outhärdlig med kyla, ingen tillgång till värme, rinnande vatten, elektricitet och så vidare.
Trots att Donald Trump upprepade gånger påstått att han kommer få slut på kriget inom 24 timmar från det att han blivit president så tror Jörgen Elfving inte att Ryssland och Ukraina kommer att ta honom på orden och kasta in alla tillgängliga resurser inför den 20:e januari.
Volodymyr Zelenskyj har sagt att kriget måste få en förhandlingslösning under 2025, men båda sidor är fortsatt inställda på en långvarig konflikt. Och även om parterna väljer att förhandla kommer stridigheterna troligtvis fortsätta under fredssamtalen, säger Elfving.
– Jag har en känsla av att man från båda sidor försöker behålla uthålligheten i ovissheten kring när konflikten kommer att sluta.
Nuvarande president Joe Biden valde nyligen att ge Ukraina grönt ljus för att använda långdistansvapen Atacms mot mål inne i Ryssland. Jörgen Elfving tror att det finns en oro i Ukraina att Trump kommer att dra tillbaka godkännandet.
Vapnet, som beskrivs som avancerat, har redan börjat användas mot mål på ryskt territorium. Sannolikt kommer Ukraina nyttja vapensystemet frekvent under tiden som återstår av Bidens administration, men det är ingen outtömlig resurs, säger Jörgen Elfving.
– Det finns uppgifter om att Ukraina bara har fått 50 Atacms från USA, och det är inte så våldsamt många.
Moskvaregimen menar att användningen av Atacms är en upptrappning av konflikten och hotar under tisdagen med att ”svarsaktioner nu förbereds”.
