På måndagen överlämnade den så kallade VA-beredskapsutredningen sina förslag till regeringen. Den ska bland annat väga in de ökade hoten mot vatten och avlopp i kris och krig.
Utredningen visar att det finns flera problem i krisberedskapen i Sverige. I Ukraina har man sett att avloppssystemet är det som är svårast och viktigast att skydda. Men här är säkerheten eftersatt och endast var tionde kommun har en krisplan för hur invånarna ska kunna lösa sina toalettbesök om det blir kris eller krig.
Också säkerheten kring dricksvattenförsörjningen brister, bara tre fjärdedelar av kommunerna har någon form av krisplan.
Utredningen föreslår flera åtgärder för att öka beredskapen:
Kommunerna ska bli tvungna att ha riktiga beredskapsplaner, som ska antas av kommunfullmäktige och uppdateras varje mandatperiod. De ska också bli skyldiga enligt lag att ha reservvatten.
Det kan vara grundvattentäkter eller möjligheter att rena vatten från exempel en sjö. Om den vanliga vattentäkten förorenas eller förstörs kan reservvattnet användas. Vattentäkterna behöver också skyddas bättre än i dag, enligt utredningen.
Den vill att kommunerna ska bli skyldiga att prioritera samhällsviktig verksamhet, som till exempel sjukhus och livsmedelsindustrier, om det blir vattenbrist och det är krigsfara eller kris.
Vatten- och avloppsnätet är dåligt underhållet, hela 19 procent av vattnet i Sveriges 20 324 mil långa kommunala vattenledningsnät läcker ut på väg till vattenkranarna. Utredningen anser att kommunerna behöver höja sina VA-taxor för att klara underhåll, klimatkrav och säkerhetskrav. Den föreslår också att staten ska avsätta en miljard kronor till ett investeringsprogram.
– Genom utredningen har vi nu fått underlag för att kunna ta fortsatta steg för att säkerställa en robust och kontinuerlig leverans av vattentjänster, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari i ett pressmeddelande.
Läs mera:
Ökat hot mot svenskt dricksvatten – brott mer än var femte dag
Hur ska folk gå på toa om kriget kommer?
