Celeste Dalla Porta: ”Jag känner mig förödmjukad när folk stirrar sig blinda på mitt utseende”

Som en av de tre sirenerna misslyckades Parthenope med att snärja Odysseus och hans besättning med sin förföriska locksång i Homeros hjälteepos. I ren förtvivlan kastade hon sig ner i havet och drunknade. Hennes kropp spolades upp på en kustremsa där Neapel senare grundades.

Så lyder legenden om Parthenope som också använts som alternativt namn för Neapel. Numera är det också titeln på hemmasonen Paolo Sorrentinos romantiska kärleksförklaring till sin hemstad som är döpt efter sirenen i stadens skapelsemyt. Det börjar med att rikemansdottern Parthenope föds ur havet i efterkrigets Italien och följer sedan hennes utveckling till en modern siren vars skönhet bländar alla i hennes närhet. Ironiskt nog spelas huvudrollen av en inlandskvinna från Formel 1-staden Monza utanför Milano i norra Italien.

– Ja, men jag har alltid haft ett särskilt band till havet, det är en av de saker jag älskar mest. Kanske för att det inte finns något hav i Milano, ler Celeste Dalla Porta på en blåsig hotellterrass med magnifik utsikt över Cannesbuktens smaragdgröna vatten efter premiären i våras på filmfestivalen.

Hon är lite omtumlad av sitt jungfrubesök på världens största filmfest.

– De senaste dagarna har varit som en enda virvelvind av känslor. Att gå på röda mattan med resten av filmteamet var nog en av de mest känslomässiga upplevelserna i mitt liv, säger hon.

För tre år sedan såg man en skymt av henne i Sorrentinos självbiografiskt färgade ”The hand of God” som utspelar sig i 80-talets Neapel då Maradona frälste stadens fotbollsfans. Celeste Dalla Porta är ett gammalt fan av den italienska stjärnregissören, vars cv bland annat rymmer verk som ”Il divo”, ”The young pope” och ”Den stora skönheten”, som både vann en Oscar och korades till bästa europeiska film.

Även när han berättar något som kan verka mörkt, fult eller smärtsamt så hittar han ironin och skönheten.

– Paolo ser alltid världen på ett nytt, fräscht och autentiskt sätt. Jag älskar också hur han kombinerar tradition och förnyelse. Han utför en sorts antropologisk forskning där han verkligen försöker gå till botten med människors komplexa beteenden utan att döma. Även när han berättar något som kan verka mörkt, fult eller smärtsamt så hittar han ironin och det vackra, säger hon.

Precis som i sina tidigare filmer är Sorrentino besatt av skönhet. Parthenope är en kvinna som kan få alla män – och kvinnor – på fall, men i stället väljer att resa runt i Italien och studera arkeologi. Ett ödesdigert svartsjukedrama i hennes ungdom driver henne ut på ett livslångt sökande som handlar om att se snarare än att bli sedd. Även om hon måste förhålla sig till omvärldens blickar så är hon mer intresserad av sitt inre liv.

– Parthenope är ett mysterium – från början till slut. Alla män försöker förgäves kontrollera henne, men hon är väldigt bra på att leka med dem och undkomma alla former av kontroll för att bli en stark och fri kvinna i en värld full av restriktioner och förväntningar. Samtidigt är hon en sårbar person som lyckas upphöja smärtan till något större. För det är genom att uppleva smärta som hon kommer till insikt om sig själv.

Celese Dalla Porta menar att inspelningen fungerade som en upptäcktsresa för henne som skådespelare.

– Paolo gav mig förtroendet att få utforska karaktären och lita på kamerans blick. Det är så viktigt för en skådespelare att inte känna sig ”iakttagen” eller ”övervakad” av kameran, utan snarare ”förenas” med den.

Vad betyder skönhet för dig?

– Det kanske låter banalt, men för mig ligger det i enkelheten. Det himmelska finns i det som man kanske inte ens lägger märke till. Jag tycker också att skönhet är något extremt subjektivt och ogripbart eftersom det hela tiden skiftar. Men i grunden är skönhet något lustfyllt, säger hon.

Samtidigt menar hon att ”Parthenope” kan fungera som en sedelärande historia om hur priset för skönhet kan vara högt.

– Ja, om den inte hanteras rätt så kan den bli en gyllene bur och orsaka lidande. Även om jag inte har upplevt det på jobbet så har jag i mitt privatliv ibland känt mig förödmjukad av människor som bara stirrar sig blinda på mitt utseende. Men jag tror att saker förändras, tack och lov, ler hon.

Parthenope” rymmer också så mycket skamlös Neapelpornografi att staden egentligen borde ha fått en intimitetskoordinator under inspelningen.

”Neapel är den idealiska platsen för att lura oss själva att vi lever underbara, oförutsägbara liv”, har Paolo Sorrentino sagt om filmen. ”Parthenope” rymmer också så mycket skamlös Neapelpornografi att staden egentligen borde ha fått en intimitetskoordinator under inspelningen. Nu blev det bara en för skådespelarna, bland annat i en tabubrytande sexscen som innefattar en kardinal.

– Intimitetskoordinatorn fick mig att känna mig helt trygg och bekväm under inspelningen – precis som resten av filmteamet som visade största respekt. När jag spelade in en mer utmanande scen kändes det till slut nästan som vilken annan scen som helst, berättar Celeste Dalla Porta som spelar titelfiguren både som 20-åring och som 35-åring.

Den äldre Parthenope spelas av den 70-åriga veteranen Stefania Sandrelli som bland annat medverkat i italienska klassiker som ”Fascisten” och ”Vi som älskade varann så mycket”.

– Stefania är en gammal hjältinna, säger Celeste Dalla Porta som också är inspirerad av kvinnliga kollegor som Franca Valeri, Cate Blanchett, Valeria Golino, Catherine Deneuve, Audrey Hepburn, Meryl Streep och Eva Green.

I filmen har hennes rollfigur också ett kyskt men klarsynt möte med den amerikanska författaren John Cheever, en melankolisk alkoholist till sanningssägare som spelas av Gary Oldman.

– Ett underbart möte. För Parthenope var det som att möta hennes idol, och för mig var det samma sak. Gary Oldman är en otrolig konstnär. Det som imponerade mest på mig var hans enorma generositet och hans stora lyhördhet i dialogen med oss andra, berättar Celeste Dalla Porta som kände svår separationsångest när inspelningen var över.

– Det var som när en intensiv kärlekshistoria tar slut. Men å andra sidan så kommer jag att bära med mig denna erfarenhet resten av livet, säger hon.

”Parthenope” har svensk biopremiär den 20 december.

Gary Oldman: ”Jag är inte längre det ensamma fyllot på hotellrummet”