Sveaskogs klimatmål för de antropogena utsläppen är ambitiöst och ligger i linje med Parisavtalet, vilket också framgår i bolagets redovisning.
I en debattartikel den 12 december skriver artikelförfattarna Frida Berry Eklund, Per Bolund och Anders Wijkman att Sveaskog inte redovisar biogena växthusgasutsläpp. Det påståendet är missvisande. I beräkningen av skogens totala klimatpåverkan inkluderar Sveaskog kolflödena i skogen, med både upptag från atmosfären och förluster till atmosfären. Dessutom redovisas utsläpp av potenta biogena växthusgaser som metan och lustgas vid förbränning av biobränslen. De biogena koldioxidutsläppen i värdekedjan har inte angetts tidigare, men kommer att finnas med i rapporteringen för 2024 i enlighet med ett beslut taget tidigare i år.
Artikelförfattarna påtalar att det finns en komplexitet i att beräkna de växthusgasutsläpp som uppstår i värdekedjan. Det är en bild vi till fullo delar. Att följa upp växthusgasutsläpp är ett ständigt pågående förbättringsarbete för alla bolag med målsättningen att redovisa en så fullständig bild som möjligt.
På grund av komplexiteten saknas det i dag även en vedertagen standard för beräkning av skogssektorns klimatpåverkan från biogena processer i skogen. Sveaskog har varit engagerad i initiativet GHG-protokollets (Greenhouse gas protocols) utveckling av en standard för utsläpp och kolinlagring ifrån marksektorn sedan starten 2020. Vi har inte bara följt utvecklingen av att få fram en vetenskapligt baserad och intressentbalanserad standard, utan har även aktivt bidragit med pilottester.
Konsekvensen av avsaknaden av en vedertagen standard innebär även att jämförbarheten mellan bolagens klimatpåverkan i skogssektorn blir omöjlig i dagens läge. Som ett exempel på detta kan nämnas de stora skillnader i hur bolagen beräknar det positiva bidraget till klimatet.
Sveaskog har valt ett konservativt angreppssätt och räknar endast in den kolinbindning som sker i skog och mark, medan många andra skogsbolag även räknar in den potentiella substitutionsnyttan i bolagets totala klimatnytta. Även om substitutionsnyttan med säkerhet minskar samhällets klimatpåverkan, riskerar en kvantifiering på bolagsnivå att överskatta effekten.
I debattartikeln likställer artikelförfattarna också biogena och fossila koldioxidutsläpp vilket är en jämförelse av äpplen och päron. Biogena koldioxidutsläpp består av kol från en betydligt kortare kolcykel än den fossila motsvarigheten, och har därför inte lika stor negativ påverkan på klimatet.
Det omställningsarbete företag gör för att nå sina klimatmål i linje med Parisavtalet involverar ofta ett byte från fossila bränslen till biobränslen. Omställningen minskar de fossila koldioxidutsläppen till atmosfären, men det innebär samtidigt att de biogena koldioxidutsläppen ökar.
För bolag med sin kärnverksamhet i skogen kommer de biogena utsläppen alltid vara större än de fossila, men ännu större än båda dessa är den positiva klimatnytta som sker genom det hållbara skogsbrukets kolinbindning i skogen.
Läs fler artiklar från DN Debatt.
