Regeringens vill få fart på byggandet av ny kärnkraft genom ett omfattande stödsystem. Det handlar både om förmånliga statliga lån och ett fast elpris som ska garantera lönsamhet. Men planerna har fått hård kritik från tunga remissinstanser som Energimyndigheten, Svenska kraftnät och forskare på de tekniska högskolorna.
En av invändningarna som kommit är att alternativen till ny kärnkraft inte har utretts ordentligt. Man efterfrågar en bättre analys av de samhällsekonomiska konsekvenserna innan staten går in med ett så stort och långsiktigt åtagande till just kärnkraft. I Agenda i söndags fick Ebba Busch frågan om hon kunde avfärda den här kritiken.
– Ja, det kan jag faktiskt. Därför att det är både, skulle jag säga, missvisande och en åsikt, svarade energiministern.
Hon menade att det inte finns något trovärdigt alternativ till den satsning som regeringen förbereder.
Intervjun har fått Miljöpartiets energipolitiska talesperson Linus Lakso att reagera. Han vill att riksdagens konstitutionsutskott (KU) granskar om statsrådet Busch har brutit mot regeringsformens krav på saklighet. KU har tidigare riktat kritik mot ministrar för osakliga uttalanden.
– Jag tycker Ebba Buschs flagranta uttalande är höjden av arrogans. Det är direkt farligt att vara så oemottaglig för kritik eller överhuvud taget synpunkter från tunga remissinstanser som dessutom är samstämmiga, säger Linus Lakso.
Han menar att det kan äventyra hela energiomställningen om regeringen bortser från expertisens synpunkter. Kostnaderna för ny kärnkraft är mycket stora och ledtiderna långa. Omställningen riskerar att försenas, menar Linus Lakso, eftersom investeringar i exempelvis vindkraft kan hämmas om kärnkraften gynnas ensidigt.
Tidigare har även Sverigedemokraternas Tobias Andersson, ordförande i riksdagens näringsutskott, avfärdat kritiken från expertmyndigheterna.
– Om man har varit en del av problemet och sedan kritiserar lösningarna, då tycker jag att man är mindre trovärdig, har Tobias Andersson sagt till DN.
DN söker Ebba Busch för en kommentar.
Läs mer:
Kritiken växer: Regeringen har för bråttom med kärnkraften
SD slår tillbaka om kärnkraften: ”Brister i trovärdighet”
Fakta.Förslaget om ny kärnkraft
￭ Tidöpartiernas mål är att två nya reaktorer ska byggas till 2035, med ytterligare utbyggnad till 2045. Det var dock länge sedan det var lönsamt att investera i ny kärnkraft.
￭ Därför fick regeringens utredare Mats Dillén i uppdrag att föreslå hur man kan utforma ett statligt stöd till byggandet av nya kärnkraftsreaktorer. Hans förslag vilar på tre grundpelare.
Förmånliga lån. Staten lånar upp 75 procent av det kapital som behövs för att bygga reaktorerna. Kärnkraftsbolagen får ordna resterande 25 procent. Poängen är att svenska staten kan låna till lägre ränta än företagen. Utredningen räknar med lån på 300 miljarder kronor men vill ta höjd för 600 miljarder.
Garanterat elpris. Utredaren föreslår 80 öre per kilowattimme, men i praktiken skulle det bli en förhandlingsfråga mellan staten och bolagen. Hamnar marknadspriset lägre så går staten in och ersätter bolagen för mellanskillnaden. Detta bekostas med en elskatt. Skulle priset stiga över den överenskomna nivån så ska överskottet gå tillbaka till staten.
Riskdelning. När reaktorerna kommit i drift görs en bedömning av lönsamheten. Är den dålig så sänks räntan på lånen. Är lönsamheten god så höjs räntan. Den garanterade prisnivån kan också justeras beroende på hur det går för bolagen.
￭ Utredarens uppdrag var att föreslå finansiering av just ny kärnkraft. Det ingick inte att väga kärnkraften mot alternativa lösningar. Lagen om stödet föreslås träda i kraft i maj nästa år.
