Riksdagen ska begära information om franska specialtåget

DN:s uppgifter på fredagen om de stora underhållsarbeten som Trafikverket planerar för de åtta milen på Västra stambanan mellan Hallsberg och Katrineholm under tre till fyra år innebär inte bara bekymmer för resenärerna.

Även hos Trafikverket råder osäkerhet om exakt hur man ska bära sig åt. Ett skäl till oron för hur man ska klara att minska den så kallade underhållsskulden lyftes av Trafikverkets avdelningschef för järnvägssystem Jon Sundh:

– Vi behöver också fler personer med rätt kompetens, och vi behöver jobba brett i branschen, sa han.

Att det inte hjälper hur många miljarder som trycks in i systemet om det inte finns tillräckligt med tekniker ligger också bakom det uppdrag som regeringen i torsdags beslutade ge Trafikverket om att stärka kompetensförsörjningen.

– Järnvägsyrkets attraktivitet behöver öka, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD).

Vad ser du framför dig? Höjda löner? Göra järnvägsjobb mer kända på skolorna?

– Uppdraget är brett, och jag syftar inte bara på Trafikverket utan hela branschen. Det är viktigt att locka fler unga och behålla äldre, och eftersom det är bråttom vill vi få ett förslag i maj nästa år.

Oppositionen pekar däremot på regeringens sätt att organisera underhållet. Trafikutskottets ordförande Ulrika Heie (C) säger:

– Det råder oklarheter om i vilken mån Trafikverket använder ny teknik fullt ut. I början av 2025 kommer jag ta initiativ till att utskottet får information om etappen Olskroken-Alingsås med utbyte av fundament, stolpar och tråd.

Heie upprepar också kända positioner:

– Vi behöver ökad kapacitet på järnvägen i Sverige. Regeringen saknar en plan för hur det ska ske.

Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén säger:

– Att som Trafikverket gör skylla på affärsupplägg håller inte. Det visar snarare att vi har ett systemfel. Vi ser återigen behovet av att lägga ned Trafikverket i sin nuvarande form och ta tillbaka järnvägsunderhållet i statlig regi.

MP:s företrädare i trafikutskottet Linus Lakso menar att regeringen gör det lätt för sig när bara kring 15 procent av järnvägens underhållsskuld kapas kommande planperiod med hänvisning till att Trafikverket inte hinner med mer.

Den positionen har även Socialdemokraterna där deras trafikpolitiskt ansvariga Gunilla Svantorp tror att ”privatiseringen kan vara en orsak” till ”den oerhörda kostnadsökningen vi ser”.

I den trafikpolitiska skyttegraven skjuter dock Moderaternas Sten Bergheden tillbaka mot S för att ha misskött underhållet under deras tid vid makten. Samtidigt säger Bergheden:

– Trafikverket borde självklart också upphandla maskiner, kunskap och kapacitet som är modern och kan minska renoveringstiden.

På fredagen skrev DN om hur den franska statens järnvägsbolag SNCF uppmanade branschen att ta fram nya metoder för att mycket snabbare kunna byta ut kontaktledningar och stolpar.

I dag rullar två sådana specialtåg på franska järnvägarna och teknikchefen vid bolaget som bygger tågen, Geismar, har sagt till DN att den sträcka som är aktuell att byta elsystem på åren 2027-30, Hallsberg-Katrineholm, klarar de i Frankrike på 18 månader – kring hälften av den tid som Trafikverket planerar för.

På DN:s fråga om det finns skäl för riksdagens trafikutskott att efterfråga information om just det ”franska tåget” säger ordföranden Ulrika Heie (C):

– Ja, det är oerhört intressant att ta del av den teknik som finns där och på annat håll. Jag kommer ta initiativ till att utskottet får en genomgång av läget så snart vi är tillbaka efter helgerna.

Det ”franska tåget” är dock inte okänt för regeringen, säger ansvarige ministern Andreas Carlson.

– Jag har själv uppdaterat mig och min statssekreterare har varit på plats i Frankrike och tagit del.

Carlson menar dock att planeringen att föra in ny teknik tar tid.

– Mycket av det nya kan kanske få effekt något längre fram i tid. Men jag förväntar mig också att Trafikverket tar in nya arbetssätt under pågående projekt, i nära samverkan med tågbolagen.

Att återförstatliga själva underhållet, som oppositionen driver, tror han inte på.

– Det är viktigt att politiken inte ändrar i förutsättningarna och upprepar hoten att sätta stopp för privata entreprenörer, det vet jag avhåller dem från att investera i nya maskiner.

Andreas Carlson manar i stället till ”borgfred kring underhållet”.

– Problemet har snarare varit att det funnits för många stora framtidsvisioner medan man struntat i att ta tag i järnvägens akuta problem.