Lysande tider för brädspel – motspelarna gör dem till vinnare

På ett födelsedagskalas härom veckan blev det uppenbart att jag hade missat något stort när en av gästerna mottog fler gratulationer än själva födelsedagsbarnet. Det visade sig snart att han som gratulerades gjort bra ifrån sig i Svenska mästerskapet i Catan – ett av de mest populära sällskapsspelen just nu.

Vi märker samhällets metamorfoser på olika sätt. Medan vissa har lagt märke till att utekvällarna blivit färre, sett brädspelen flytta in på hyllorna i matbutiken eller uppmärksammat trenden på sociala medier, har Johan Nilsson, vd för spelbutiken Dragon’s Lair, följt utvecklingen från första parkett. Redan under coronapandemin fick sällskapsspelen ett uppsving som medförde en ökad efterfrågan på brädspel och ett nytt klientel i hans butiker.

– Det som är kul är att man ser en trend hos yngre, gymnasie- och högstadieelever, att de vill spela mer och har större kunskap om brädspel. Likadant är det med pensionärer, där många har blivit helt fast i de mer avancerade spelen, säger Johan Nilsson.

När pandemin stabiliserades fortsatte brädspelens försäljningskurvor uppåt. Förra året utsåg HUI Research sällskapsspelet till årets julklapp och under 2024 har intresset fortsatt att öka. Mest populärt är escape room-spel som går ut på att samarbeta i lag och lösa gåtor och mysterier. Medan många branscher konkurreras ut av digitala substitut verkar brädspelssektorn snarare dra nytta av utvecklingen.

– Visst, man kan prata med varandra när man spelar datorspel, men det är inte samma sak som att titta varandra i ögonen och skratta. Det är den biten som skiljer sig från det digitala spelet och som jag tror att folk uppskattar, säger Johan Nilsson.

Några dagar efter födelsedagskalaset skulle det även bli min tur att invigas i den växande skaran brädspelare. I speltermer skulle nog kvällen, hemma i en kompis studentlägenhet, beskrivas som nybörjarnivå. Några avdammade sällskapsspel ihopsamlade från respektive deltagare och inga Excel-liknande spelscheman i sikte. Ändå kändes andakten av den värld jag var på väg att vigas in i.

– När man ses en veckodag och ingen har energi efter plugg eller jobb, då är det asnajs att börja med att äta något gott och spela sällskapsspel. Sedan kommer man ihåg vad man vill berätta och bolla med sina vänner, säger Niki Blomberg.

Mina vänner är inte lika nya i gamet som jag, utan har, precis som många andra, successivt börjat spela mer brädspel de senaste åren. Bland favoriterna finns ”Dixit”, ett spel som handlar om att sätta ord på abstrakta motiv, och ”Catan”, som går ut på att bygga upp ett samhälle på en öde ö.

– Man har blivit fattigare så man kan inte gå ut och träffas på barer, och det är tråkigt att bara sitta hemma och göra ingenting. När orden inte räcker till tar man till spelet, säger Klara Järgenstedt.

Parallellt med vår spelkväll pågår en annan, i ett mer storskaligt format, några kvarter bort och några våningar ner, i Dragon’s Lairs källarlokal på Kungsholmen. Samma lokal där SM avgjordes några veckor tidigare och dit min kompis och hans vänner beger sig en gång i veckan.

Även om den sinnliga resan är något längre än promenaden osar platserna ändå en och samma sak – gemenskap. En av de som tar emot oss är Alireza KabirMamdouh, som inte missar en kväll här. Sedan barndomen i Iran har brädspel haft en naturlig plats i hans sociala liv, särskilt på nya platser – som när han doktorerade i Turkiet eller nu när han jobbar i Sverige.

– Jag har fått många vänner genom spelen och rekommenderar det till alla som vill träffa nya människor. Det blir ingen stel stämning och det finns ingen press att komma på nya samtalsämnen, säger han.

Ju fler gånger frågan ställs, till vänner, branschfolk och stammisar, desto mer entydigt blir svaret: drivkraften att spela brädspel verkar vara att mötas. Inte bara i spelen, utan i verkliga livet. Oavsett om det handlar om att bryta isen med gamla eller nya bekantskaper tycks det vara den primära funktionen som brickorna och pjäserna mellan spelarna fyller.

– Största styrkan enligt mig är att spelen är så oberoende av vem du är. I många andra aktiviteter har du ofta avgränsningar för ålder, kön och fysiska förutsättningar. När du spelar brädspel finns inte dessa begränsningar eller sociala strukturer utan alla kan spela tillsammans, säger Johan Nilsson.

På Dragon’s Lair blandas utöver kort – människor, åldrar, nationaliteter och erfarenheter. Vid ett bord sitter tre personer som aldrig tidigare har träffats. Den ena menar att hon varken har tillräckligt med vänner eller spel för att dra ihop något liknande hemma, den andra älskar spel och den tredje passar på att öva på svenskan.

Många brädspelare fascineras numera av både datorspel och sällskapsspel. Arenorna verkar alltså inte ta ut varandra, utan snarare komplettera varandra. Det ena gör man tillsammans och det andra för att återhämta sig. Spelaren Malin Aggebrandt, håller med.

– Sedan brädspel fick ett uppsving är det många tv-spel som har blivit brädspel och brädspel som har blivit tv-spel. Jag skulle till exempel gärna ha brädspelsvarianten på det tv-spel som jag kör mest, säger hon.

Sverige håller också på att bli en brädspelsnation att räkna med. Det svenska spelet Terraforming Mars har blivit en världssuccé, rankat som topp fyra i världen, och det svenska företaget Embracer Group köpte för några år sedan upp världens största speltillverkare Asmodee som under 2025 ska börsnoteras.

– Det kan ge ännu ett uppsving för den svenska brädspelsbranschen om bolag som har intresse i andra butikskedjor ger sig in med pengar, säger Johan Nilsson.