När vinden avtog var landskapet på många håll totalt förändrat.
Runt 70 miljoner kubikmeter skog hade fällts eller brutits av i stormen. Dessutom var vägar oframkomliga, tusentals personer utan el och telefon, järnvägstrafik stillastående och människor i chock.
Flera personer miste livet i samband med stormen Gudrun – ett av de mest förödande oväder som Sverige har upplevt.
– Det blev krisläge i Sverige. Ett förfärligt kaos. Och problemen kvarstod för många i månader, säger Kristina Blennow, professor i landskapsplanering vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Hur märks spåren efter Gudrun i dag?
– Spåren syns fortfarande tydligt i landskapet eftersom det tar lång tid, cirka 70 år, för skog att växa upp.
På bara några timmar fälldes lika mycket skog som normalt avverkas i landet under ett helt år, och det i en liten del av Sverige, säger Blennow. En personlig katastrof för många skogsägare.
Bland de trädslag som föll var gran överrepresenterat.
Lennart Svensson är skogsskötselspecialist och nationell skogsskadesamordnare på Skogsstyrelsen. Han konstaterar att Gudrun har haft betydelse, bland annat för hur skog brukas.
– Att förebygga stormskador har blivit en viktig del i arbetet med klimatanpassning. Mer blandskog och en mer varierad skog är en del i det. Det har också blivit vanligare med hyggesfritt skogsbruk.
Skulle Gudrun slå lika hårt i dag?
Det tror inte Jan-Olof Olsson, som arbetar med försörjningsberedskap på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Han anser att samhället är mycket bättre rustat nu än för 20 år sedan, och att Gudrun är en viktig anledning till det.
– På samhällsnivå finns en ökad medvetenhet. Man är bättre på prognoser och samverkan mellan myndigheter och geografiskt områdesansvariga, vilket gör att man kan kraftsamla och prioritera, säger han.
Enligt Olsson har infrastrukturen, bland annat telefon- och elförsörjning, blivit mycket mer motståndskraftig under de 20 år som har gått. Samtidigt framhåller han att många aktörer har en bit kvar när det gäller sin egen krisberedskap.
– Aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet behöver ha en plan för när infrastrukturen inte fungerar. I dag är det ofta ”just in time” i stället för ”just in case”, säger han.
