Det har varit en utdragen process att försöka fylla tomrummet som Libanons senaste president lämnade efter sig. Michael Aouns mandat löpte ut i oktober 2022, några månader efter Libanons senaste parlamentsval och därefter har posten varit vakant.
Det parlamentariska systemet i Libanon bygger på fördelning av religiös tillhörighet, trots att staten är sekulär och det gör ibland att det blir väldigt krångligt att exempelvis välja president. Presidenten måste vara maronitisk kristen, premiärministern sunnimuslim och talmannen shiamuslim, enligt systemet som infördes av den franska kolonialmakten på 1920-talet. Parlamentet röstar fram presidenten, som i sin tur utser premiärministern som får bilda regering.
Eftersom de libanesiska partierna i stor utsträckning också bygger på religiös tillhörighet kan det låsa sig, vilket det alltså har gjort den här gången. Det sista Michael Aoun gjorde innan han lämnade presidentmakten var dessutom att upplösa regeringen, vilket innebär att landet sedan oktober 2022 har styrts av en övergångsregering med begränsad makt – detta under djup finanskris och därefter ett krig mellan Israel och Hizbollah.
Hizbollah sitter också i parlamentet och är för övrigt en stor orsak till att ingen president har kunnat väljas, eftersom partiet och dess allierade, Amalpartiet, har blockat alla försök till kompromisser.
Första dagen av vapenvilan med Israel utlyste talmannen Nabih Berri torsdagens omröstning och nu ser det ut som att det skulle kunna gå att enas. Under den senaste veckan har det internationella trycket på Libanon att välja en president varit starkt och flera betydelsefulla länder, som ofta stöttat libaneserna, anser att general Joseph Aoun är det bästa valet.
Mot honom står bland andra Samir Geagea från partiet Libanesiska styrkorna. Honom har Hizbollah lagt ett veto mot – han är den enda libanesiska krigsherren som straffats för brott begångna under det femton år långa inbördeskriget. Däremot har den shiamuslimska, terrorstämplade rörelsen Hizbollah nu öppnat för att man kan tänka sig Joseph Aoun (som trots att de delar efternamn inte är släkt med den förre presidenten).
Joseph Aoun är en 60-årig general och nominerades av Samir Geagea själv under 2022, innan Geagea även proklamerade sin egen kandidatur. Det som talar emot honom är att en förändring i konstitutionen skulle krävas för att välja honom. Ingen som ska bli president får ha haft ett högre officiellt ämbete de senaste två åren, till det räknas general. Att få igenom en sådan ändring tycks dock inte så svårt och även Samir Geagea har sagt att hans parti kommer att acceptera Aoun om denne har en majoritet bakom sig.
Den som står i vägen nu är talmannen Nabih Berri. Han har hittills bara sagt att han absolut inte tycker att man kan gå emot konstitutionen.
Trots att han och hans parti själva drev igenom en kandidat som stred mot lagen i valet 2008.
Fakta.Presidentvalet i Libanon
För att en kandidat ska utses till president behöver denne få två tredjedelar av parlamentets röster i en sluten omröstning. Det innebär minst 86 röster av 128. Om ingen når upp till detta går man vidare till en andra omröstning. Där räcker enkel majoritet, 65 röster.
I flera av de tidigare försöken att välja president har för få ledamöter över huvud taget dykt upp, vilket har lett till att det inte har blivit någon omröstning alls.
