Norsk utredare: Det går att fasa ut vinster i välfärden

Valfrihet är inte alltid bra, konstaterar de norska utredarna. Ett påstående som kan få en svensk att studsa.

– Man måste skilja på valfrihet och brukarinflytande. Att välja en aktör som ägs av en koncern i Schweiz är faktiskt inte så intressant för brukare. Det är viktigare att ha inflytande på institutionen där hen bor, utvecklar Jan-Erik Stöstad, som DN träffar i en hotellfoajé vid Norra Bantorget i Stockholm.

Jan-Erik Stöstad har lett en norsk statlig utredning som går igenom konsekvenserna av välfärdens marknadisering inom olika områden; från förskolor till specialistsjukvård och socialtjänst.

Utredningen konstaterar att hela välfärden har påverkats, även den som utförs av stat och kommuner. Och det trots att Norge har en betydligt mindre andel kommersiella aktörer i skattefinansierad offentlig verksamhet än i Sverige, totalt cirka 7 procent jämfört med 20.

– Det är vinstmotivet som är det speciella, för det skiljer sig så starkt från samhällets mål om en god välfärd med begränsade medel, säger Jan-Erik Stöstad.

Från norsk horisont är man bekymrad över effekterna i Sverige.

– Man har sett ojämlikhet och segregering mellan skolor. Och tendenser till att kriminella har tagit sig in i välfärden, säger Jan-Erik Stöstad.

Han lyfter fram de nordiska ländernas gemensamma nämnare: utbyggd offentlig sektor med skattefinansierad samhällsservice till alla. Men om välfärdstjänsterna utsätts för marknadskrafter hotas jämlikheten genom att samhället förlorar kontrollen.

– Samhällstjänsterna är en huvudförklaring till att vi inte har lika stor ojämlikhet som i exempelvis Storbritannien och USA.

Utredningen beskriver hur välfärdstjänsterna skiljer sig från varor på en marknad genom att de har en samhällsfunktion. Tjänsterna är komplexa, brukarna sårbara och inte alltid i stånd att välja.

– Man behöver skolor eller en operation vid ett hjärtstopp. Det är något annat än att man behöver en cykel, säger Jan-Erik Stöstad.

En av utredningens slutsatser är att på vissa områden, som placering av barn och unga inom socialtjänsten, är brukarna extra utsatta och marknadstänk därför särskilt olämpligt.

I Norden har marknadiseringen av välfärden gått längst i Sverige. Det har skett med valfrihet som argument och genom stark lobbying sedan 1980-talet, då Pysslingen förskolor startade som ett politiskt projekt.

Cirka 44 procent av de svenska vårdcentralerna drivs nu av privata aktörer och 32 procent av gymnasieskolorna är friskolor. Samtidigt har frågan om vinster fortsatt vara en het politisk potatis. Direkt avgörande för Sverigedemokraternas inflytande i rikspolitiken var att partiet gjorde helt om 2015, vilket öppnade för det nuvarande regeringssamarbetet.

Runt 70 procent av svenskarna är motståndare till vinster i välfärden, enligt SOM-institutets mätningar. De folkvalda är mer positiva än väljarna.

– En orsak är troligtvis svängdörrarna mellan politiker och välfärdsbolagen, säger Marta Szebehely, professor emerita i socialt arbete vid Stockholms universitet, som varit ledamot i den norska utredningen.

– Man kan konstatera att vi varit naiva, då vi haft en stark tradition av tillitsbaserad styrning som inte fungerar när man får in aktörer med vinstintressen. Det kräver en växande kontrollapparat, som i sig minskar friheten, säger Marta Szebehely.

I utredningen lyfts bland annat det specifikt svenska – hur aktörernas rätt att etablera sig fritt inom vård och skola och den okontrollerade notan för nätläkare fått negativa effekter.

– De kommersiella ökar sin lönsamhet genom att dra till sig de lönsamma brukarna. Det finns en risk för att de mest sårbara far illa, säger Jan-Erik Stöstad.

Utredningens lägesbild delas inte av Lena Furmark, välfärdsexpert på intresseorganisationen Svenskt Näringsliv. Hon menar att konkurrensutsättning är positiv för innovation och kvalitetsutveckling.

Lena Furmark tillbakavisar att vinstuttaget bidrar till ökad ojämlikhet.

– Vi ser flera exempel på när privata aktörer säkrat välfärdstjänster till exempel när en kommunal skola lagt ner. Det viktiga är att privata aktörer levererar välfärdstjänster till god kvalitet. Om man då får ett överskott ser jag inga risker med det.

Hur ser ni på att 70 procent av svenskarna är emot vinstuttag i skattefinansierade välfärdstjänster?

– Många invånare i landet vill kunna välja välfärdstjänster. Då måste det finnas många aktörer att välja mellan, och flera olika driftsformer.

Svenskt näringsliv ser inga negativa effekter på systemnivå som inte går att hantera. Välfärdskriminalitet drabbar ju även seriösa aktörer, understryker Lena Furmark.

Hon tycker däremot att medborgarna måste få bättre vägledning för att kunna göra sina val.

– Information om kvalitet i olika verksamheter måste förstärkas, säger Lena Furmark.

Högt uppe på Söders höjder i Stockholm ligger Ersta sjukhus, som drivs av en ekonomisk förening med kristen grundsyn. Det är kö för att lista sig på vårdcentralen där patienten inte är kund.

Allmänläkaren Hale Falsafi Amin har arbetat här sedan starten 2019.

– Norrmännen är något på spåret. Att fasa ut vinsten är nog den enda vägen framåt om vi vill rädda den offentligt finansierade vården. När det görs ständiga nedskärningar i vården blir vinstsyftet ännu mer absurt, säger Hale Falsafi Amin.

Trots att Ersta vårdcentral inte är vinstdrivande är det pengarna som styr, upplever hon. Ersättningen från regionen påverkas av vilken vård som utförs, vilket bidrar till detaljstyrning.

– Det blir ju väldigt snett eftersom mottagningarna får betalt för det man gör, det andra blir nedprioriterat, säger Hale Falsafi Amin.

Framför allt äldre, svårt sjuka och förebyggande hälsoarbete blir lidande, och ekonomistyrningen får en bakvänd effekt, påpekar Hale Falsafi Amin.

– Alla jagar kronor och ören. Men vård innebär ju att skattepengar investeras i medborgarnas framtida hälsa. De kan inte försvinna för att generera vinst.

Den norska statliga utredningen har skapat debatt. Den är nu ute på remiss. En slutsats är att det går att fasa ut de vinstdrivande bolagen.

– Man måste tänka långsiktigt och bygga ut alternativen, så att medborgarna inte blir utan service. Men det är fullt möjligt, om politikerna vill, säger Jan-Erik Stöstad.