Arbetsmarknadsminister Mats Persson (L) har varit i sin roll i drygt tre månader. En av de mest omdiskuterade frågorna är lönegolvet för arbetskraftsinvandrare. Offentliga och privata arbetsgivare vill ha bort statliga lönegolvskravet. Nu öppnar Mats Persson för att inte bara stoppa årets höjning utan också sänka golvet från nuvarande nivå. I en DI-artikel säger Mats Persson följande:
– Om stora delar av näringslivet tycker att den nivå vi har nu är ett problem, då är jag naturligtvis beredd att lyssna på det, säger Mats Persson.
Mats Persson vill inte till DN fastslå hur högt lönegolvet ska vara.
– Jag vill inte föregripa diskussionen om exakt nivå, men kan konstatera att Liberalerna är mer än villiga att lyssna. Det måste vara enklare för yrkeskunniga arbetskraftsinvandrare att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden, säger Mats Persson.
SKR:s ordförande, Anders Henriksson, gläds åt sprickan i regeringen och att arbetsmarknadsministern kan tänka sig att kompromissa om lönegolvet och arbetskraftsinvandringen.
– Kompetensförsörjningen är avgörande för välfärden. Det är bra att arbetsmarknadsministern nu öppnar upp för att parterna kan bestämma lönenivåer, säger Anders Henriksson, ordförande för SKR, Sveriges kommuner och regioner.
– Arbetskraftsbehovet inom välfärden är större än tillgången. Givetvis kommer vi att behöva utbilda flera av de som i dag är arbetslösa, men det räcker inte. Den viktiga principen är att det är parterna som gör upp om kollektivavtalen och lönevillkoren. Jag är helt emot statlig lönepolitik, fortsätter Anders Henriksson.
Svenskt Näringsliv och SKR har bägge pressat regeringen på att årets lönegolv kan bli så högt som 35 600 kronor. Hittills har migrationsministern Johan Forsell försvarat lönegolvet, och i ett meddelande till DN menar han att förslaget om 35 600 kronor inte är fastställt:
– Vad gäller framtida eventuella förändringar är de under beredning. Det finns i dagsläget inget färdigt förslag om ytterligare höjning, säger Johan Forsell.
I regeringsunderlaget, bakom det så kallade Tidöavtalet, där Sverigedemokraterna (SD) ingår, är det fortfarande lagt kort ligger som gäller. Att skärpa villkoren för arbetskraftsinvandringen har varit ett vallöfte från SD, som för närvarande är andra största parti i landet.
– Nuvarande nivå för lönegolvet är något som förhandlats fram mellan samarbetspartierna inom ramen för Tidöavtalet, och eventuella förändringar skulle i så fall behöva vara föremål för nya förhandlingar. Vad ett sådant hypotetiskt scenario skulle kunna utmynna i har vi inte för avsikt att spekulera kring, utan vi förhåller oss till och respekterar den överenskommelse som finns, säger Ludvig Grufman, SD:s pressekreterare.
Fakta.Lönegolvet
● Regeringen har genomfört flera arbetsmarknadsreformer, inklusive en första höjning av lönegolvet för arbetskraftsinvandrare den 1 november 2023, från 13 000 kronor i månaden till 80 procent av medianlönen motsvarande 27 360 kronor i månaden.
● Lönegolvet höjs sedan eftersom av Migrationsverket och är i dag uppe i drygt 28 000 kronor.
● En andra höjning är planerad till den 1 juni 2025, med ett lönegolv på 100 procent av medianlönen motsvarande, vilket i dag beräknas till 25 600 kronor. Vartefter lönerna höjs av Migrationsverket, som räknar upp medianlönen, så kommer varje arbetskraftsinvandrare ha en högre lön än minst hälften av arbetsmarknaden.
● Enligt Migrationsverket sjönk arbetskraftsinvandringen med cirka 6 procent under 2024, 2023 kom 102 000 och 2024 kom drygt 96 000.
● Regeringens och stödpartiet SD:s mål med att införa reglerna var bland annat att minska lågkvalificerad arbetskraftsinvandring, bekämpa fusk, främja högkvalificerad arbetskraft samt skydda svensk arbetsmarknad.
Läs Mer. Svenskt Näringsliv: Orimligt att arbetskraftsinvandrare tjänar mer än hälften av svenskarna
Läs mer. Rapport: Utan invandring hotas välfärden
Läs mer. Ny kritik mot regeringens lönekrav – Ministern: Jag vill se ett skifte
Läs mer: Enyat fick för hög lön av regionen – tvingas lämna Sverige
Läs mer: DN Debatt. ”Regeringens lönegolv är ett oansvarigt experiment”
Läs mer: Höjt krav för arbetskraftsinvandring försvårar rekrytering till välfärdens yrken
